att utsätta sig

Det finns tillfällen då jag frågar mig: varför utsätter jag mig för det här? Jag antar att det är så för de flesta människor.

Ja, varför gör vi det? Utsätter oss för det som inte känns bra?

  1. För att vi vet att det ändå kommer att kännas bra efteråt, och att det var det rätta att göra trots att det var jobbigt
  2. För att alternativet att låta bli att utsätta sig känns ännu sämre
  3. För att vi tror att vi måste
  4. För att nån annan har sagt att vi ska
  5. För att alla andra utsätter sig för detta
  6. Annat, vad?

I dag befinner jag mig mellan punkt 1 och punkt 2. Så jag vet att jag kommer att utsätta mig.

Punkt 1 och 2 är kanske oftast rättfärdigande. Det är liksom värt besväret. Ibland hoppas jag också på att jag ska sluta tycka att just det här utsättandet är jobbigt. Så kan det också gå. Sen finns det saker som jag har hur svårt som helst att vänja mig vid, fastän jag tvingar mig att utsätta mig för dem.

Men, det finns också sådant som jag har insett att jag inte behöver utsätta mig för. Saker jag kan säga nej till, för att de helt enkelt inte är värt det illamående de för med sig. Den rätten bör vi alla kunna unna oss själva.

I dag ska jag. Utsätta mig.

individuell handledning i november

November är en jobbig månad för många. Känner du att det finns sådant som du skulle behöva ta tag i, något som du kan behöva hjälp på traven med? Många deadlines? Kommande julstress?

2016-10-21-17-26-16-1

Helhet, hälsa, helande – och helighet – hör ihop. Inget bekymmer är för litet för att du ska våga ta upp det med mig om du känner för det. Hör av dig om det känns som att du behöver få diskutera det som gör att du inte känner dig hel, så ska vi se vad jag kan göra <3

November månads erbjudande: Baspaket med tre individuella träffar + träningsprogram, kostråd och/eller livsstilsråd 160 € (normalpris 230 €). I paketet ingår uppföljning på distans en gång per vecka, i första hand per e-post. Gäller i Vasa och Korsholm.

inbjudan

Om du ska ha en fest, är det du som bjuder in andra. Ibland kan andra också bjuda in sig själva ”hej, är du hemma, jag tänkte titta in”. Kanske mera sällan. Det sägs att det var vanligare förr att man tittade in till varandra utan att behöva vara bjuden. Ändå blir de flesta glada också över oväntat besök.

Hur är det då om man har en professionell relation? Vårdare – patient, eller serviceproducent – kund? Om man tänker efter, kan det vara båda som bjuder in.

Jag bjuder gärna in dig att bli min kund, om du känner att jag skulle kunna göra något för dig. Samtidigt bjuder du i så fall in mig i ditt liv. Det är en heder för mig att få ta del av det, och jag försöker mitt bästa för att tacksamt ta emot och ta vara på det du vill dela med dig av.

Du är välkommen till mig, vill du bjuda in mig?

Foto: Maria Frände
Foto: Maria Frände

 

spinn mera!

En av mina kattälskande vänner brukar använda uttrycket ”att få någon att spinna” när hon menar att få någon att trivas och må riktigt bra. Det finns många olika sätt att få andra människor ”att spinna”. Ett tänkbart sätt är att hjälpa den andra människan att hitta en motionsform som hon tycker om.

Spinning, att sitta och trampa på en speciell motionscykel i en klass tillsammans med andra, påhejad av en svettig instruktör, kan faktiskt vara både effektivt och roligt. Oavsett om det är ”inne” eller inte, så är det inne… inomhus, och funkar i alla väder.

Jag hade länge funderat på vad det där spinning egentligen är, innan det blev av att jag prövade på. Jag trodde att det skulle vara förskräckligt långtråkigt. Sitta där och trampa utan att komma nån vart. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i att cykla heller.

Däremot är jag förtjust i att pröva nya saker. Ibland bara en gång, så vet jag att jag har testat, ibland väcker den första gången mersmak. Jag har åkt slalom en gång i mitt liv, det var för 8 år sen. Då var jag över 40. Snowboard har jag inte prövat än, men vem vet, det kanske blir av. Sen finns det annat jag definitivt inte tänker pröva. Som bergsklättring eller bungyjump. Det finns gränser jag inte vill tänja på.

Hursomhelst, jag testade spinning för första gången tillsammans med en gymmande kompis år 2009. Och jag blev helt såld. Både på spinningen och på gymmandet. Att gå på gym hade så totalt legat utanför mina möjligheter tidigare, som jag nämnde, men nu började det inte kännas så omöjligt. Visserligen fick jag fruktansvärd träningsvärk, och vansinnigt ont i rumpan av det där första 45-minuterspasset, men oj vad roligt det var!

Vem hade kunnat tro att jag några år senare, närmare bestämt hösten 2013, skulle gå en spinninginstruktörskurs och själv börja hålla spinningpass… men så gick det. Till en början hoppade jag bara in och höll pass då och då när det behövdes, men sedan sommaren 2015 har jag haft egna pass vid Wasa Sports Club, närmare bestämt vid Ladies Club & Spa. Under höstterminen har jag 30 minuter spinning varje måndag kl. 11.00-11.30, och varannan fredag i 45 minuter med början kl. 06.45. Och jag är definitivt ingen morgonmänniska – att jag överhuvudtaget kan tänka mig att masa mig till gymmet en sån okristlig tid på dygnet är ett verkligt tecken på att det är roligt och gör gott!

Mina pass är tuffa och svettiga, men de blir också vad var och en gör dem till. Alla deltagare bestämmer själva hur hårt de vill köra. Och deltagarna är allt från tonårsflickor till damer som är över 80 år. Ibland hoppar jag in och håller pass vid Sports gym också. Herrar brukar också uppskatta mina timmar. I synnerhet brukar män i åldern ca 40 och uppåt gilla att jag alltid har med nån rejäl rocklåt på min musiklista 🙂

Har du testat spinning? Fick det dig att ”spinna”? Om inte, kanske du har hittat någon annan konditionshöjande aktivitet som får dina endorfiner att nå nya höjder?

Foto: Maria Frände
Foto: Maria Frände

andas!

Bilden som ställde till med problem i går då jag egentligen skulle publicera det här. Bättre sent än aldrig :)
Bilden som ställde till med problem i går då jag egentligen skulle publicera det här. Bättre sent än aldrig 🙂

Andas bör man, annars dör man. Andas gör man, ändå dör man. Fast förmodligen inte medan man håller på att andas.

Skämt åsido, alla andas, men hur det är bra att andas beror så att säga på vad du ska ha andningen till. Många människor andas alldeles för ytligt för sitt eget bästa, höll jag på att säga. Att lära sig kontrollera sin egen andning har många fördelar.

  • Djupandning gör att du slappnar av bättre. Om du lär dig djupandas, kanske också i kombination med någon enkel form av meditation, kan du också sänka ditt blodtryck, minska spänningar i kroppen, lindra ångest och nervositet, somna lättare… listan kan göras lång. Och om du inte somnar lättare fastän du djupandas, så vilar du åtminstone bättre.
  • Att medvetet växla mellan djupandning och ytligare andning kan också vara till stor nytta vid olika tillfällen. T.ex. vid intervallträning. Eller när du ska föda barn, om du ska det.
  • Motion som gör dig lite andfådd gör blodcirkulationen i kroppen effektivare. Effektivare cirkulation är bl.a. bra för ditt immunförsvar och för att få bort slaggprodukter ur kroppen.

Själv har jag tränat andning och avslappning i många, många år, enligt flera olika metoder. Alla har varit bra på sitt sätt. Och det är faktiskt skönt att ha en god lungkapacitet.

Det är aldrig för sent att lära sig andas effektivare. Du kan också lära dig andas effektivare fastän du skulle vara rökare eller ha någon sjukdom som påverkar din andning. Allt enligt dina egna resurser och begränsningar.

Sen kan det också handla om att hitta en miljö där du känner att du kan andas, både bokstavligt och bildligt talat. Vissa miljöer och situationer kan närapå ge andnöd för att de känns psykiskt eller andligt kvävande. Då gäller det att antingen lära sig hantera den miljön eller situationen, eller att försöka skala bort dessa miljöer eller situationer ur ditt liv. Om det inte går, gäller det att hitta andningshål, bildligt talat. Tillfällen då du känner att du kan andas. Andas med hela dig.

Var hittar du din behagligaste andning?