Mina gruppträningspass: RPV

RPV är en finsk förkortning för ”reisi-vatsa-pakara”, och står för ett gympapass där man fokuserar på mage, rumpa och lår, dvs. kroppens mittparti och nedre extremiteter. Det är ”vanlig gympa”, som kan utformas på olika sätt. RPV är inte något registrerat varumärke, och instruktören behöver inte ha någon licens.

Mina RPV-pass har ofta strukturen av uppvärmning i ca 10 minuter, muskelkonditionsträning i ca 30 minuter (beroende på passets längd) och så en avslutning med pulshöjning, cooldown och stretch. Andra instruktörer kan ha en annan struktur på sina pass.

Här skulle jag ha haft en bild, men nu vägrar WordPress och min dator att samarbeta…

Eftersom jag är en dansant person, som tycker om att röra mig till musik, planerar jag mina RPV-pass så att de är anpassade till en viss musiklista – eller kanske snarare tvärtom, jag planerar musiklistan så att den ska underlätta genomförandet av gympan. Jag gör alltså rörelserna i takt med musiken. Det betyder inte att deltagarna också måste hålla takten. Brist på rytmsinne är inget hinder för att vara med, det är ingen danslektion!

Passen är ofta rätt ansträngande, men varje deltagare har möjlighet att utföra dem enligt egen ork, egna förutsättningar och egna målsättningar. Jag brukar säga till i början av timmen att man t.ex. inte behöver hoppa fastän jag hoppar, huvudsaken är att man håller sig i rörelse. Vissa övningar visar jag flera varianter av, så att de ska vara möjliga att genomföra för de flesta.

För närvarande har jag inget eget RPV-pass, men jag hoppar in som vikarie då och då på RPV-pass inom Wasa Sports Club, både vid Ladies Club & Spa och vid Sports Gym.

mina gruppträningspass: bodypump

Jag påbörjade en presentationsrunda i november av de olika typer av gruppträningspass som jag kan hålla. Den gången stannade det vid spinning, så nu tar jag upp den tråden och går vidare med de övriga. Turen har kommit till Les Mills BODYPUMP™. Les Mills är ett internationellt varumärke för olika typer av gruppträning, som utförs under ledning av certifierade instruktörer.

För att få bli Les Mills-instruktör måste man a) genomgå och bli godkänd under en grundutbildning b) öva sig på att instruera grupper, först under handledning och senare på egen hand c) filma ett träningspass som man instruerar självständigt och slutligen d) få den filmen godkänd av Les Mills. Man ska visa prov på god teknik, att man kan koreografierna och att man kan instruera och inspirera deltagarna. Les Mills-passen är toppstyrda, det är alltså inte instruktören själv som hittar på vad man ska göra, utan alla instruktörer inom samma Les Mills-gren i hela världen ska hålla samma program. Programmen byts ut var tredje månad.

Foto: Maria Frände

 

 

 

 

 

Minst två (och högst fyra) gånger per år ska Les Mills-instruktörer delta i en fortbildning, där utbildaren går igenom det kommande programmet, olika tekniska detaljer och ger tips om hur man på bästa sätt kan förklara de olika rörelserna och få deltagarna att utföra dem på rätt sätt. De gånger man inte deltar i fortbildning, får man öva in det nya programmet på egen hand med hjälp av en film. Man får också tillgång till filmer som förklarar tekniken och den forskning som ligger bakom att vissa saker görs si eller så.

Min licens och utbildning till BODYPUMP™-instruktör har betalts av Wasa Sports Club. För att man ska få hålla Les Mills-pass krävs att passen ordnas av ett gym/en klubb som i sin tur har en klubblicens. Det betyder att jag endast får hålla BODYPUMP™-pass i Wasa Sports Clubs regi. Andra typer av träningspass får jag däremot hålla också för andra arrangörer.

BODYPUMP™ är alltså muskelkonditionsträning (styrketräning) som utförs i grupp, med en lätt stång, lätta vikter och många repetitioner per muskelgrupp och serie.

We’re on a mission to create a fitter planet. This doesn’t mean making people work out. It means helping people fall in love with fitness so that they want to work out. (Les Mills)

Och det var precis det som hände mig när jag började gå på BODYPUMP™-pass år 2009. Jag blev förälskad. Det här ville jag fortsätta med. Så till den grad att jag gärna ville bli instruktör också, i hopp om att kunna inspirera andra.

Under perioden september-november 2017 kommer jag emellertid att hålla paus med bodypumpandet, helt enkelt därför att min stackars hjärna dras med minnessvårigheter, och det är inte så lätt att nöta in ett nytt program var tredje månad. Min hjärnkapacitet ska sparas till annat då, framför allt till slutförandet av PT-studierna.

Men jag rekommenderar verkligen att du prövar på ett BODYPUMP™-pass om du inte gjort det tidigare! Om du vill passa på att träna med mig i augusti är det måndagar kl. 11.30 som gäller. Och så måste du vara av kvinnligt kön, eftersom mina pass hålls vid Ladies Club & Spa i Vasa. Välkommen! Och om inte den tiden eller platsen passar dig, kan jag utan tvekan rekommendera samma pass vid ett annat gym med en annan instruktör. Det är något av det fina med Les Mills – kraven på en viss standard gör att man vet vad man får, trots att olika instruktörer förstås också använder sig av sin egen personlighet när det gäller att dela med sig av passionen för träning.

nya tag efter semestern

I går började jag jobba igen efter en välförtjänt julisemester. Den här bloggen har varit sorgligt förbisedd under vårterminen och sommaren 2017, men nu ska jag väl börja återkomma med ett inlägg då och då!

Lite om vad som kommer att vara aktuellt för Wonnes wellness i höst:

Gruppträningstimmar

På grund av mina PT-studier kommer jag att minska på antalet gruppträningstimmar per vecka, helt enkelt för att kunna fokusera mera på de återstående kurserna och mitt examensarbete. Att planera och öva in gruppträningstimmar tar tid, i synnerhet när det gäller licensierade pass som kräver en viss koreografi. Jag föredrar att utgå från en stomme och anpassa passet och rörelserna efter hand när jag ser kundernas/deltagarnas förutsättningar och behov. Därför kommer jag att ha paus från Les Mills BodyPump i september-november och troligen också från Zumba Fitness i september-december.

Min tanke är att jag endast ska ha två återkommande pass under höstterminen 2017. Det ena är klart: det blir Pump (inte Les Mills, utan Wonnes egen pump) vid Wasamove på måndagar kl. 19 med start den 28.8. Det andra blir inom Wasa Sports Club, oklart ännu vilken dag, tid, vilken typ av pass och vid vilket av klubbens båda gym. Utöver dessa två kan jag åta mig tillfälliga inhopp eller kortare kurser.

Det går alltså bra att t.ex. samla ett kompis- eller arbetsgäng och boka in mig för skräddarsydda gympatimmar, ett eller flera tillfällen. Jag ska t.ex. hålla ett yogainspirerat stretchingpass för en karategrupp, datum ännu oklart.

Lite sommaryoga tillsammans med mitt ”hundbarnbarn” Hugo, det är han som ser ut som en svart hög till vänster på bilden. Han är en fin Berner sennen-hane på tre år.

Individuella träningspass

…håller jag också gärna. Se hemsidan för priser och mera information!

Motions-, kost- och livsstilsrådgivning

…kan du också boka. Notera att priserna är något lägre än hos många färdigutbildade Personal Trainers! Det är möjligt att paketen och priserna justeras under höstens gång vartefter jag ser vad som är rimligt och hur mycket jobb det ena eller det andra innebär för mig, men redan uppgjorda avtal påverkas inte av detta.

Wasa Sports Club, Ladies Club & Spa. Här har jag fått lov att öva mig på PT-tjänster under hösten, så om du är wsc-medlem kan du gymträna här med handledning av mig! Foto: Maria Frände

Men jag vill inte binda mig till något enskilt gym i första hand – mina tjänster ska vara mera oberoende av tid och rum. Dina behov av rådgivning, träning m.m. behöver alltså inte vara ”gymrelaterade”. Vi/du kan träna varsomhelst. Jag fokuserar på må bra-träning och kost som passar just dig. Det ska va gôtt å leva, annars kan det kvetta 🙂

Reikibehandlingar

…ger jag också gärna. Hemma hos mig, eller hemma hos dig, jag har ett portabelt massagebord för ändamålet. En grundbehandling tar ca 45 minuter. Räkna med en timme, så att vi hinner diskutera lite också!

Min första roman, Frukost på stranden

…kan du beställa genom att skicka e-post till info (at) wonneswellness.fi. Boken kostar 20 € i pappersversion och 15 € i elektronisk version. Tills vidare finns den tyvärr inte som ljudbok. Postningskostnader tillkommer om boken ska skickas per post.

Flera läsare har frågat efter en fortsättning. Den finns tills vidare bara som en tankestruktur 🙂

Annat, då?

Någon kanske har läst på min fb-sida att jag också skulle avlägga en Trigger Point Therapy-kurs. Det är en nätkurs, som jag pysslar med då och då när andan faller på, så det kan dröja innan jag erbjuder den typen av behandlingar mot smärta.

Men det här räcker väl utmärkt för en bisyssla under en hösttermin! PT-studierna borde vara klara i mitten av december. Mina följande studier, till yogalärare, börjar i februari.

 

min första dag med vegankost

Det är tydligen rätt populärt just nu med en utmaning som gäller att äta veganskt i tre veckor eller i en månad (kanhända cirkulerar flera utmaningar samtidigt). Tre veckor eller en månad låter överkurs för mig, men jag tänkte testa på att ha en vegandag per vecka i så-länge-det-nu-varar. Av nyfikenhet, för att vidga mina vyer, pröva recept som jag inte lagat tidigare m.m. Inte för att jag tänker bli vare sig vegetarian eller vegan. Och det här gäller i mitt fall alltså enbart kosten, jag tänker inte bli läder- eller pälsmotståndare.

Att lämna bort kött känns inte som någon större utmaning, så det behöver vara mer annorlunda än så för att jag ska låta mig inspireras. Det knepigaste ur min synvinkel är att lämna bort mjölkprodukter och ägg. Inte för att det inte skulle finnas alternativ, utan för att jag vill ha mjölk i kaffet och på gröten, och jag vill kunna äta ägg för att det är enkelt att tillreda dem, de är mättande och lätta att variera och använda till allt möjligt.

Om jag skulle äta veganskt i flera dagar i rad skulle jag troligen lämna bort kaffet helt, hellre än att byta ut mjölken till något annat eller dricka kaffet svart. Jag kan dricka svart kaffe om jag blir bjuden, eller om jag glömt att ta med mjölk till jobbet och vill ha kaffe ändå (oftast dricker jag då te i stället). Från början använde jag mjölk i kaffet för att kaffet skulle bli svalare – värmd kaffemjölk är alltså inte min grej – men så småningom har jag också vant mig vid att smaken är lite mildare med mjölk, och vill helst att kaffet ska smaka så. Ljumt och lite milt. Min mage gillar inte kaffe alls, den skulle förmodligen jubla om jag lämnade bort kaffet helt 🙂

Jag skulle inte heller äta havregrynsgröt – att äta gröt utan mjölk på känns inte som ett alternativ, och att köpa ”vegemjölk” för att hälla en skvätt på gröten och i kaffet känns lite överkurs, om jag inte ska ha vegemjölken i något matrecept. Då får det bli t.ex. chiapudding i stället.

Det här åt jag under min första vegedag:

Frukost – ett äpple, en smoothie, samt kaffe med kokosfett i.

Äpplet är en sån där ”godsak” som jag väldigt gärna vill ha på morgonen. I flera år åt jag inga äpplen alls, eftersom jag blev rejält allergisk en gång efter att ha ätit ett grannrött juläpple. Så småningom blev jag ändå så sugen på äpplen att jag försiktigt testade om jag kunde äta obesprutade, egenodlade äpplen. Det gick bra. Sen ville jag fortsätta äta äpplen, och testade om jag skulle tåla ekologiskt odlade äpplen, och det gick också bra. Tydligen led jag av ”äppelbrist”, för jag vill ha äpplen varje dag. Flera stycken. Gärna ett äpple som det första jag tuggar i mig när jag vaknat.

Smoothien är gjord av en banan, ett hackat blad grönkål, 1/2 tsk spirulina, 1/2 tsk msm-pulver, lite blåbär och så fyllde jag upp med Gefilus morots- och ananasjuice innan jag körde runt med stavmixern.

Det smakade gott och jag blev faktiskt riktigt hyfsat mätt. Och, hela vegandagen var jag mycket nöjd med mättnadsnivån. Jag äter alltid mycket frukt och grönt, men oftast lite för fiberfattiga sallader. Varm veganmat smakar gott (åtminstone den jag lagade 🙂 ) och mättar bra!

Lunch – kikärtsgryta, som blev otroligt god, i min smak iaf

Jag fräste kikärter, hackad lök, pressad vitlök och hackade kantareller. Spädde med krossade tomater, GoGreen mexicansk salsa, tre matskedar osötat jordnötssmör och en burk ananas i bitar (inte spadet, dvs. juicen, den drack jag på stående fot…) och kryddade med himalayasalt och chilipeppar. Oreganon hoppade jag över fastän den är med på bild, då jag märkte att jag hade köpt krossade tomater med örtkrydda.

Middag – pasta med bondbönor

Jag hade tänkt laga lasagne, men ajaj, lasagneplattorna innehåller ägg :p

Jag hackade en sån där lång paprika, tre morötter, en lök och fräste i stekpanna i lite olja, spädde med passerade och krossade tomater (tomatkross med vitlök den här gången) och bönorna (hela paketet). Makaronerna (300 gram) kokade jag för säkerhets skull. Kryddade med himalayasalt, gurkmeja och chilipeppar. Sen varvade jag makaroner, röran ur stekpannan och kokosmjölk i en ugnsform (STOR form, jag fick lov att byta för allt fick inte plats) och strödde över riven vegeost. Gräddade i ugn (175 grader, varmluftsugn) i ca 25 minuter. Det här blev sex rejäla portioner med mina mått mätt.

I stället för kvällsgröt åt jag chiapudding av 2 dl kokosgrädde och 1/2 dl chiafrön, som fått stå i kylskåpet i några timmar. Kryddade med lite kanel och toppade med jordgubbar. Jag orkade inte ens äta upp allt, och DET är ovanligt.

Inget magknip, orken och humöret var bra. Det blir garanterat flera gånger! Inspiration till matlagningen fick jag av Ainos blogg. Aino är min instruktörskollega och närmaste förman vid Wasa Sports Club, Ladies Club & Spa. 

kan du ta ett nej?

Hoppsan, så det gick med min adventskalender. Jag blev sjuk och tappade sugen. Nu gäller det att plocka upp sugen igen 🙂

Dagens tema är att kunna ta ett nej. Det talas så mycket om vikten av att kunna säga nej, men så lite om att kunna ta ett nej och ändå må bra. För om det finns någon som säger nej, finns det alltid någon som blir nekad vad-det-nu-är. Denna någon kan lika gärna vara du. Hur känns det då?

  • Du behöver hjälp med något på jobbet, men den du ber om hjälp ställer inte upp.
  • Din partner vill inte ha sex.
  • Dina barn vill inte tillbringa julafton hos dig.
  • Du får inte jobbet du sökte eftersom du inte har rätt kvalifikationer.
  • Du får inte ha semester när barnen har sportlov, eftersom det är många som vill ha just den veckan ledig och ni måste turas om.
  • Dina gäster äter inte gluten och socker och tackar nej till kakan som du bakat.
  • Din väninna kommer inte med på kryssning till Stockholm eftersom hon är trött och vill stanna hemma och vila.
  • Din vän har träffat en ny kvinna och vill gå ut med henne i stället för att komma hem till dig på nyårsafton.

Osv. osv. Livet är fullt av såna här situationer.

Om du tillåter dig själv att säga nej – och det ska du göra – ska du också tillåta andra att säga nej. Men hur hanterar du det?

Det finns inga enkla standardsvar. Ändå tvingas vi, livet igenom, att hantera besvikelser.

Trots bristen på standardsvar har jag en tanke om vad som inte är att rekommendera:

Alla har för mycket att göra. Vi måste hjälpas åt för att få jobbet gjort, du kan inte vänta dig att få utgöra något undantag.

Mja. Det beror på. Visst ska man hjälpas åt. Men, arbetskamrater emellan borde man ha en lyhördhet för när den andra faktiskt inte orkar. Att ditt jobbideal innefattar att man alltid ska vara först på plats och gå hem sist innebär t.ex. inte att du kan förvänta dig att alla andra prioriterar på samma sätt.

Jag har läst att man SKA ställa upp när den andra vill ha sex. Tycker du inte om mig längre?

Det finns inget som heter SKA när det gäller sex. Såheså. Det har inte (nödvändigtvis) alls något att göra med huruvida man tycker om den andra eller inte.

Men jag vill så gärna att alla ska vara samlade på julafton <3

Vänta nu. Vem är ”alla”? Är det du som har rätt att definiera det? Ditt barns svärföräldrar då, de kan väl lika gärna tycka att ditt barn och hens familj hör till deras ”alla”?

Allt du vill bli, det kan du också bli.

Det mesta, kanske, men inte allt. Ju mer specifikt ditt ”allt” är, desto mer behöver du en realistisk inställning till att det finns omständigheter du inte rår över. Det finns andra också som vill bli Finlands president, t.ex., hur mycket du än förberett dig på att ta över den posten.

Det skulle vara så viktigt för oss att få resa bort tillsammans vecka nio.

Shit happens. Det är förmodligen viktigt för dina arbetskamrater också att få tillbringa sportlovet med sina barn. Det går inte att rangordna familjers vikt av att vara tillsammans.

Och jag som ville göra en så god kaka att bjuda på, ni kan väl ta en liten bit åtminstone?

Nästa gång kollar du innan du har gäster, så att du kan laga sånt som de kan äta. Alternativt lagar du vad du vill men kräver inte att de ska äta.

Vilken torrboll hon är, det skulle ha gjort henne gott att komma med på kryssningen. ”vill vila”, det var den fånigaste ursäkt jag hört. Hon vill säkert vara med nån annan än med oss, fastän vi alltid ställt upp för henne.

Nej nu. Om din väninna inte orkar, så orkar hon inte. Det behöver inte ha ett dugg med er att göra. Eller så har det med er att göra. Hur beter ni er mot henne? Lyssnar ni faktiskt på hur hon har det? Beaktar ni hennes känslor?

Typiskt. Så fort nån hittar en partner, är vi vänner inte värda ett skit.

Och? Det är klart att ni är värda ett skit, men det är också klart att han måste få träffa sin nya kvinna och att ni ska unna dem att njuta av förälskelsen. Kanske ni kan umgås en annan gång, och ta henne med?

Osv. osv. Vi får jobba vidare på att lära oss att ta ett nej, eller hur? 😉

 

Wonnes adventskalender lucka 14 – bokreleasen

Nu känns det att det är ”på riktigt”, det här med boken. Då jag har en fysisk bok att hålla i handen och sälja – och att folk också köper den!

Jag fick hämta boken från tryckeriet idag efter kl. 12. Hittills har jag bara öppnat två boklådor, men de innehåller rätt bok, så jag utgår ifrån att de andra lådorna också levererar rätt 🙂

Efter det begav jag mig till Folkhälsans Loppis och Retro Bazar i Smedsby. Bazaren är min första återförsäljare av boken. Jag säljer den också själv. Om du köper boken direkt av mig kostar den 20 € (+ ev. postningskostnader), far du till Smedsby och köper den, så kostar den 25 € eftersom Bazaren ska ha provision. Jag kommer eventuellt också att så småningom anlita andra försäljningskanaler. E-boken säljer jag tillsvidare själv för 15 €. Beställningar emottages med glädje och tacksamhet 🙂

Så blev det till att införskaffa lite smått och gott att bjuda på under bokreleasetillfället. Jag hade bestämt att jag skulle ha det enkelt, bara att plocka fram samt brygga kaffe och koka tevatten. Och det funkade bra.

Blommor fick jag också. Och två lyckönskningskort!

Nu ska jag tillbringa resten av kvällen med att känna mig tacksam och glad <3

Wonnes adventskalender lucka 12-13 – det är mänskligt att fela, men gudomligt att förlåta

Hoppsan, i går glömde jag skriva något inlägg. Jag kom på det när jag redan gått och lagt mig, och så ivrig är jag inte att jag skulle stiga upp tillbaks för att skriva. Jag prioriterar vila och sömn om det bara låter sig göras.

Errare humanum est, ignoscere divinum

heter ordspråket på latin. Det är ett fint ordspråk, tycker jag. Hur gärna man än vill göra rätt och göra gott, missar man ibland, glömmer, gör fel, ställer till det både för sig själv och för andra.

Att glömma att skriva ett blogginlägg är inte ens något man behöver ha dåligt samvete för. Men om det är viktigare saker man glömmer?

Efter mina sjukskrivningar har jag periodvis varit oerhört rädd för att göra fel eller glömma saker. Jag vill ju att folk ska kunna lita på mig. Och jag vill kunna lita på mig själv. Det är kusligt att inte ha koll på vad man sysslar med. Att inte minnas var man är, vem man pratar med, eller vad man pratar om.

Lyckligtvis har jag det inte så längre. Men alla små, vardagliga misstag kan så lätt få stora proportioner, när man verkligen vet hur det är att inte kunna.

Jag antar att det är ett sundhetstecken att jag inte låter mig uppröras eller få dåligt samvete i första hand nu. Att det är ett tecken på att jag nästan är ”återställd”, som psykiatern uttryckte saken.

För jag vill ju inte bli åter-ställd. Jag vill inte tillbaka till en ohållbar situation. Jag vill må bra, och orka med det lilla jag gör.

Det gör jag nu. Och om jag inte orkar, om jag inte klarar av, om jag glömmer… då finns förlåtelsen. Liksom jag förlåter andra. Förlåtelsen ger en möjlighet att börja om. Gör om, gör rätt.

Och ibland är det inte så farligt, det man missat. Ibland behöver det inte ens förlåtas, det räcker med ett finländskt ”åhå” 🙂

Från det ena till det femte: i morgon får jag hämta min bok från tryckeriet. Välkommen på bokrelease!

Wonnes adventskalender lucka 11 – den positiva burken

Nyss läste jag ett inlägg från Power of Positivity på facebook, ett inlägg som jag verkligen gillade.

This January, why not start the year with an empty jar and fill it with notes about the good things that happen. Then, on New Years Eve, empty it and see what awesome stuff happened that year.

Vilken bra idé! (Och när jag skrev det där, exakt som det står, började jag, småaktig språkpolis som jag är, reta upp mig på att apostrofen saknas i Year’s…. men låt oss bortse från den saken nu.)

För mig fungerar faktiskt också sociala medier som en sån där positiv burk. I samband med presidentvalet i USA basunerade media ut att det är negativt med algoritmer osv. som styr vad man ser på internet, därför att den som gräver i falsk information och extrema åsikter också matas mera med sådant, och inte får en mera nyanserad bild av sakernas tillstånd. Jag antar att det är därför jag ser så lite negativa saker. Jag väljer helt enkelt bort dem, på gott och ont, och matas med en optimistisk, positiv syn och små glädjeämnen i stället.

Ändå är jag inte så där 100 %-ig anhängare av ett überpositivt tänkande. Sådant kan snarast kännas som ett hån, om allt i tillvaron går åt skogen. Ännu mer hånfullt känns det, om man som jag till sist bryter ihop totalt, på riktigt, och folk tycker att det är väl bara att rycka upp sig och tänka positivt och vara tacksam för allt som ändå är bra.

Som om man inte vore det. Egentligen gör det bara saken värre. Att man mår så dåligt fastän man har det så bra, och det finns de som har det mycket sämre. Det ger en ännu mer dåligt samvete för att man inte klarar av sin tillvaro.

Vilken tur att det finns olika typer av hjälp att få. Och nej, det är inte ”trendigt”. Det är utmärkt att det finns en större öppenhet när det gäller psykiska besvär av olika grad. Stigmatisering och skam har vi tillräckligt av i vårt samhälle ändå.

Tillbaks till det där med burken. När jag mådde väldigt dåligt, och tyckte att jag var världens sämsta människa, fick jag en burk te av en arbetskamrat. Hon gav mig rådet att ”plocka ut” de onda tankarna ur huvudet. Alltså, bokstavligt talat, låtsas nypa om dem, hålla fast dem, öppna det täta locket till teburken med Heavenly Scent Tea, pula ner tankarna i burken och snabbt sätta på locket igen. Så skulle jag tänka att de där onda tankarna förvandlades där inne i teburken, likt äggskalen som blev till rosa moln i Tove Janssons berättelse om Trollkarlens hatt, så nästa gång jag skulle öppna teburken hade de onda tankarna förvandlats till vackra fjärilar eller något annat som jag tyckte passade bra.

I all sin enkelhet var det en tankelek som jag kunde ställa upp på. Burken blev en sån tröst, hur fånigt det än kan låta. Det himmelska teet har jag druckit upp för länge sen, men fortfarande har jag den magiska burken på mitt skrivbord på jobbet. Nu innehåller den annat te, och det är länge sen jag behövt stoppa ner självutplånande, elaka tankar i den <3

Tyvärr råkade jag inte hitta något foto på just den burken, men den här teburken skulle passa bra för samma ändamål! En burk med ett rejält skruvlock skulle också funka bra.

Wonnes adventskalender lucka 10 – styrkor

Eftersom jag skrev om svagheter i går, tänkte jag att det skulle passa att skriva om styrkor i dag. Jag googlade på ”styrkor” för att få lite inspiration, och hittade ett sånt här test – hitta dina styrkor och stärk självkänslan. Eftersom jag är svag för (hö, hö) att fylla i enkäter och göra test, kan jag ju testa mig själv och så får mina läsare själva avgöra om de också vill testa sig.

1 poäng betyder ”stämmer inte alls” och 5 poäng betyder ”stämmer mycket bra”, och så kan man ge 2, 3 eller 4 poäng också om man vill. Varje påstående ska poängsättas.

  1. Jag kan förstå det jag läser. 5 p
  2. Jag kan skriva ner det jag tänker och känner. 5 p
  3. Jag kan hålla ett föredrag. 5 p
  4. Jag kan lyssna på andras åsikter. 4 p
  5. Jag kan ta emot andras sorg och lidande. 4 p
  6. Jag kan uppmuntra och ge stöd. 5 p
  7. Jag kan ha insikt om och hantera mina känslor.  5 p
  8. Jag kan vara för mig själv och fundera ut lösningar på problem i mitt liv. 5 p
  9. Jag kan vara medveten om och förändra hur jag tänker. 4 p
  10. Jag kan träna min kropp för att få bättre resultat. 5 p
  11. Jag kan dansa eller göra lekar som kräver kroppsrörelse. 5 p
  12. Jag kan leka charader och rollspel. 5 p
  13. Jag kan fundera ut lösningar på vardagsproblem. 5 p
  14. Jag kan ordna och systematisera. 5 p
  15. Jag kan huvudräkning. 2 p
  16. Jag kan föreställa mig saker och fantisera. 5 p
  17. Jag kan rita ett objekt på ett papper. 2 p
  18. Jag kan hitta vägen med hjälp av en karta. 4 p
  19. Jag kan känna mening med livet i ett större sammanhang. 5 p
  20. Jag kan använda musik för att förändra mitt sinnestillstånd. 4 p
  21. Jag kan känna inåt mig själv och uppleva en andlig känsla. 4 p

Det visar att jag

  • är verbal (15 poäng av 15 möjliga): ”Du har känsla för det talade och skrivna språket, och stor förmåga att ta in och förstå information. Du är också bra på att uttrycka dina känslor, åsikter och tankar och kan formulera dig så att alla förstår – en utmärkt egenskap om du till exempel ska hålla föredrag eller jobba med information.” Jodå, det låter bekant, jag har alltid varit synnerligen verbal. Det är en tillgång i mitt jobb, och det har också gjort att jag har varit en tacksam psykoterapipatient.
  • är social (13 poäng av 15 möjliga): ”Du har förmåga att förstå och känna empati med andra människor. Du känner av intentioner och känslolägen, och kan arbeta effektivt i grupp. Du lär dig bäst tillsammans med andra. Du är bra på att kommunicera, leda, organisera, förhandla, hjälpa, lyssna och medla.” Hm, jag känner nog igen mig, men jag kan inte riktigt helt skriva under på allt. Så det är nog rätt att jag fick lite lägre poäng här. (Jag gillar att jobba ensam.)
  • har god självkännedom (14 poäng av 15 möjliga): ”Du förstår dig själv, du känner till dina önskemål, rädslor och möjligheter, och kan styra dina tankar åt de håll du vill. Du lär dig bäst genom att arbeta ensam och i din egen takt. Du är bra på att förstå dig själv, att fokusera inåt, följa din intuition och vara originell.” Där kom det där med att vara ensam 🙂 och att jag inte fick full pott här kan väl vara ett tecken på det där med att jag inte alla gånger litar på min intuition, eftersom jag tror att min intuition ibland är förutfattade meningar som jag inte ska lyssna till.
  • är kroppslig (15 poäng av 15 möjliga): ”Du har potential att använda hela kroppen eller delar av kroppen, t ex handen, för att lösa problem eller skapa produkter. Du lär dig genom att röra vid föremål och uppleva med hela kroppen. Du kan vara bra på sport, dans, teater, hantverk eller mekaniska saker.” Jo, här känner jag också igen mig. Så bra, båda gångerna jag fått 15 i det här testet är det sånt som jag verkligen vill satsa på!
  • däremot är jag inte så logisk (det sprack på huvudräkningen…)
  • …och jag är ännu sämre på att vara visuell (jag är inte bra på att rita)
  • är existentiell (13 poäng av 15): ”Du har känslighet för kosmiska och andliga frågor, det oändliga och det obeskrivliga. Du tycker om att tänka, öva och skapa så att din uppfattning om tid och rum förändras. Du kan vara bra på att meditera, nå flow-tillstånd, gå in i dig själv, hitta symbolsystem och nå din andliga kärna genom konst och musik.” Det stämmer nog också bra.

Oj, det här var visst en riktig egoboost (jag vägrar tycka att det är skrytsamt att vara medveten om sina styrkor)! Och jag hade fått mycket sämre resultat om jag fyllt i det här testet för 5-6 år sedan…