…eller nåt. Jag läser i Bladet att ”stressade föräldrar risk för barnens hälsa”. Det är ju inte direkt ett budskap man börjar känna sig mindre stressad och otillräcklig av. Inte nog med att man själv mår dåligt av stress, man överför illamåendet på sina barn också.
Och det visste man nog utan att se det i skrift, men ändå… SUCK.
Men om det stämmer att familjens ekonomiska situation har betydelse för barnens hälsa borde mina äldre barn må jättedåligt. Det hoppas jag att de inte gör. Eller att de skulle ha mått dåligt då de var små. Hoppas inte. Hur man än vänder sig, finns det säkert saker som man kunde ha gjort annorlunda, och som barnen sen kanske måste bearbeta i terapi när de är vuxna 🙁
Finns det förresten föräldrar som INTE är stressade? Antar att de är rätt få. Men om de finns, kan de tacka sin lyckliga stjärna för det <3
Eller så är det så att de har en orubbligt lugn natur, inte hetsar upp sig över småsaker och är mästare på att både planera och förverkliga…
Nåja, nog klagat för idag. Älskar sina barn över allt på jorden gör man ju fastän man är stressad, det är säkert bra.
Dåligt samvete över vad man varit och gjort också dåligt samvete över vad man inte gjort som man bort 🙁 Noo är he som födzoott!!
Så är det, Greta, och så ska man ändå hålla på och säga till sig själv att man duger, och att det räcker, och att man är världens bästa mamma för just sina barn… :-/