Mottagning enligt överenskommelse! Vastaanotto sopimuksen mukaan! Reception by appointment only!

OBS! Sjukledig 23.6-21.7! HUOM! Sairaslomalla 23.6-21.7! NB! On sick leave 23.6-21.7!

träna – med vem?

Idag har jag varit till ett gym som är enbart för kvinnor. Gymmet där jag är medlem har medlemmar av båda könen, och de kvinnliga medlemmarna har möjlighet att också använda det där dam-gymmets tjänster.

Det är ju bra, om man råkar vara kvinna. Som t.ex. nu, då jag går i terapi, för dam-gymmet ligger nära terapeutens mottagning, så jag kan passa på att träna där när jag ändå ska till stan. ”Mitt” gym ligger i en annan del av staden.

Fast lite diskriminerande är det allt, då inte de manliga medlemmarna har samma möjlighet, eftersom det inte finns något kara-gym som de skulle få använda….

En dag råkade jag höra att fenomenet ”gym enbart för kvinnor” diskuterades på radion. Tyvärr hade jag inte/gav jag mig inte tid att lyssna på diskussionen, jag skulle gärna ha velat höra folks åsikter om saken. Själv har jag nämligen lite svårt för att förstå varför det ska finnas dam-gym.

Ok, förklaringen kanske är historisk – tidigare var gym tråkiga skrotsalar med företrädelsevis herrar som lyfte jättetunga vikter. Damerna kanske inte kände sig hemma där. Dam-gymmen är också lite mera spaliknande, lugnare och småmysiga. Eller?

Jag antar att det här med att gym erbjuder en massa olika former av gympa, dans och gruppträning är ett relativt nytt fenomen. Och kanske det var så till en början att det mest var damer som var intresserade av de här variationerna och alternativen till träning på egen hand.

Jag gillar båda ställena. Men när jag är vid dam-gymmet saknar jag dagsljuset (det är i en källare, så det finns inga fönster), och så saknar jag faktiskt det där att få träna tillsammans med män också. Jag tycker om när de som tränar utgör en blandning av yngre och äldre, av kvinnor och män.

Första gången jag var till dam-gymmet (om man inte räknar för länge sen då jag var studerande, och dam-gymmet höll till på ett annat ställe) tänkte jag att det var mest flickor/unga kvinnor som tycktes gå till damgymmet. Men nu, då jag varit dit flera gånger, har jag sett att det också är tanter i min ålder, och äldre, som kommer dit. Vissa ansikten känner jag igen från det andra gymmet, det är kanske rätt vanligt att kvinnor använder sig av båda ställena.

Hursomhelst undrar jag varför inte alla vill träna tillsammans med män? Känner kvinnorna sig underlägsna då de inte är så starka? Eller känner de sig utsatta för kritiska alternativt dreglande blickar från männen?

När jag tränar vid ”mitt gym” har jag aldrig känt mig underlägsen, trots att jag inte är så stark. Jag upplever att var och en tränar för sig, liksom inne i sin egen bubbla, och inte är ute efter att vare sig titta snett på eller dregla över de andra som är där och tränar. Jag tycker tvärtom, att det är roligt att vi alla kan träna tillsammans, trots att var och en tränar på sin nivå. Och skulle någon glo kritiskt på mig, bryr jag mig inte, jag är tillräckligt stöddig och självsäker för att inte knäckas av sånt. Och skulle någon titta dreglande på mig, är jag tillräckligt gammal för att enbart bli smickrad, inte illa berörd 😀

Tycker du att det är bra med separata dam-gym? Varför i så fall?