…har varit en lugn dag. Inga missöden med bilen, trots att jag trotsade småkylan och for till stan idag också, ivrig gymbesökare som jag är. Det är så skönt att få besöka gymmet mitt på dagen och inte ha bråttom någonstans. Tänk att man kan tycka att det känns rätt milt då man sticker näsan utanför dörren och det är mulet och småsnöar. Termometern i kyrkbyn visade -14 då jag körde förbi. Vi har inte någon termometer i bilen.
Så har jag stickat en stund, och njutit av ljusen och ledigheten. Det här med stickning är ett intressant fenomen. Periodvis tycks det vara rätt trendigt, för att sedan sjunka lite i glömska och bli något som folk tror endast äldre damer ägnar sig åt. (Eller har jag fel?)
Men jag vet faktiskt inte om ungdomar stickar nuförtiden. Nog folk som är 20+, men tonåringar? Jag var väl ingen hejare på att sticka, om man jämför med de som verkligen var duktiga, men jag stickade min första tröja till mig själv då jag var 14 år, och sen har jag stickat det ena och det andra, periodvis flitigt, periodvis inte alls. Allt har sin tid, sticka har sin och avhålla sig från stickning har sin. Sockor och vantar stickar jag nog utan mönster, men om jag ska sticka en tröja vill jag helst ha mönster. Fast jag har nog stickat en tröja till äldste sonen, när han var i… 7-årsåldern, kanske, utan mönster, jag bara mätte och så stickade jag patentstickning. Det har jag glömt hur man gör, men det är ju bra att det finns böcker där man kan kolla saken. Det finns säkert sånt på internet numera också, som så mycket annat. Tänk vad lätt det är att få information om det mesta, bara googla så får man reda på det mesta mellan himmel och jord.
Virkat har jag gjort också, periodvis, men inte lika mycket som stickat. Babyfiltar, någon liten duk, pannlappar, mormorsrutor… (Undrar vad jag gjorde med dem? någon sådan filt el.dyl. har jag inte.) Broderat och sytt stramalj har jag också i någon mån. Knypplat har jag däremot aldrig gjort. Vävt mattor, men inte knutit makramé eller ryor. Ja, det finns mycket man kunde pröva på i handarbetsväg… om jag bara får vara någorlunda frisk kommer jag aldrig att få långtråkigt eller bli utan att göra, det finns så mycket intressant att ägna sig åt här i världen 🙂
Och för mig är inte hand-arbete jobb, utan avkoppling. Svärmor handarbetade inte på söndagar. Det där med att inte göra vissa saker på söndagar var säkert bra på sätt och vis. Då kunde man verkligen unna sig att koppla av. Nuförtiden, när nästan alla jobbar utanför hemmet, är man mer eller mindre tvungen att t.ex. vika tvätt också fastän det är söndag, om man ska få saker och ting att gå ihop. Kanske man skulle få börja se tvättvikandet som avkoppling också…