I dagens Vbl kan man läsa en FNB-notis om att man ska tänka sig för innan man ”luftar sina mer kontroversiella åsikter på nätet”. Det kan nämligen hända att en blivande arbetsgivare läser dem och drömjobbet går upp i rök.
Intressant resonemang. Läser man vidare står det om att t.ex. Manpower ”gör en profil av kandidaten på nätet, en kartläggning och analys av uttalanden som personen gjort och i vilka konstellationer han eller hon förekommer”. Lyckligtvis förklaras det lite längre fram att man drar åt sig öronen om folk har gjort rasistiska uttalanden på nätet, eller om man uttrycker sig nedsättande om andra människor.
Annars tänkte jag nämligen att det är lite tveksamt om folks ”konstellationer” ska påverka möjligheterna till att kallas till arbetsintervju. I synnerhet om påverkan är negativ. Men, det är klart, om arbetsgivaren t.ex. inte gillar folk som dansar samba, går oregelbundet i kyrkan och sympatiserar med socialdemokraterna, visst är det ju bra att arbetsgivaren då inte alls besvärar sig med att ta en närmare titt på mig om jag har sökt ett jobb. För inte skulle ju jag heller gå med på att dölja eller avstå från mina intressen och åsikter bara för att få ett jobb…
Min poäng här var framför allt att det är tveksamt om det är viktigare vilket intryck man ger av sig själv på nätet är viktigare än det intryck man ger av sig själv IRL…
Oj, du verkar skrämma oss till tystnad. Nå mig skrämmer ingen arbetsgivare längre. Nå det där var väl för mycket sagt av mig. Visst kan jag också bli skrämd.
Svar: Skrämmer till tystnad eller stämmer till eftertanke… 😀 Nä, men jag tycker att det är viktigt att man är den man är och inte försöker låtsas något annat bara för att få jobb.
Månne det är positivt eller negativt om man inte finns på nätet alls? – och lite som kuriosa (eftersom du skrev om det) undrar jag om din arbetsgivare känner till samban (fast jag antar att du har den i CV:n bland intressen), kyrkan och socialdemokraterna? Jag har då aldrig pratat om hunkar på nån arbetsintervjuv, de förekommer i konstellation till mej nästan enbart på nätet.
Svar: Nej, jag har aldrig satt ut några intressen i nån CV. Men när det gäller arbetsgivare, så beror det ju på vem man anser representera arbetsgivaren i så fall. Min närmaste chef vet ju nog om samban, och många andra på jobbet också. Sambasisters har uppträtt flera gånger på vårdvetenskapliga fester och konferenser. Hon vet nog också att jag är kyrkligt engagerad. Politiska åsikter har vi däremot inte dryftat. Men inte frågade hon efter något av det här när jag skulle börja jobba på min nuvarande arbetsplats, och min första anställning där var 1999, då var inte samban aktuell för min del än, jag började med samba 2006. Jag minns inte att någon någonsin skulle ha frågat efter mina intressen, åsikter, om jag gillar hunkar eller sånt då jag sökt jobb.
Ja, förresten, om det är positivt eller negativt att man finns på nätet… det är en intressant fråga i sig!
Man kan ju undra, börjar man tänka efter allt för mycket så gör man ingenting på nätet. Mitt drömjobb går knappast upp i rök vad jag än skriver, hoppas att min lilla pension inte heller dras in pga mina åsikter! 😀
Svar: Nej, det skulle bara fattas! 😀
Mig skrämmer ingen! 😀
Nåja.. jag har inget behov av att söka jobb nu heller.
I kafferummet har jag haft ”föreläsning” om mina vaccinfunderingar, under arbetsintervjun kom det fram att jag är politiskt aktiv inom socialdemokraterna (jag var lite nervös hur det skulle tolkas, men det skulle ju ändå komma fram iom att jag har dagsmöten ibland och måste vara bort från jobbet) och barnuppfostran diskuterar vi alltid i matsalen.
Så jag vet inte.. på mitt nuv jobb är det i varje fall viktigt att man har åsikter och deltar i debatten i palavrar osv, ens aktivitet påverkar den personliga löneförhöjningen. 🙂 Så i nu läget tror jag bara det är bra att jag har några åsikter. 😀
Svar: Det låter nog som att ditt jobb är ett jobb där det är enbart till fördel att ha åsikter. Jag undrar vad det kan finnas för jobb där det är bra att dölja sina åsikter och preferenser, och hur bra man sist och slutligen mår om man inte får vara sig själv…