Jakobs dagar och sånt

Nu är jag tillbaka i friden och fröjden efter några dagar i civilisationen. Det började med att jag for hem från skären på onsdagskvällen eftersom jag skulle hålla BodyPump vid gymmet på torsdag. Jag hade också passat på att få en tid till frissan, när man vill ha väldigt kort hår känns det fort för långt. Nu har jag också dragit en helt personlig slutsats på basen av min privata statistik: frissor som är i runda tal över 40 år är tveksamma till att snagga mig riktigt så kort som jag skulle vilja, medan frissor som är under 40 inte tvekar, utan plockar fram maskinen och drar till 😀 Den här frissan är över 40 och använde för all del maskinen, men ville klippa 9 mm i stället för 6 på min sidecut och i min nacke. Ok, hon fick som hon ville, det är ju rätt kort ändå. Att ha riktigt kort hår är praktiskt då man tränar och svettas och vill duscha och tvätta håret ofta, och nu i värmen har det också känts skönt att bara ha någon enstaka lock som klibbar sig i pannan, inget svettigt i nacken eller på kinderna.

Efter att ha pumpat färdigt, begav jag mig norrut. Jag styrde kosan mot Nykarleby, för att besöka Cindy’s Diner. Jag har blivit bekant med ägaren Cindy via gemensamma vänner, och ville gärna se hur det skulle se ut i hennes nyöppnade restaurang. Det blev en Cindy’s Original med pommes frites och sallad. Och Coca-Cola zero. Gott var det!

Jo, jag märkte sen när jag skulle börja äta att jag i misstag tagit två knivar i stället för kniv och gaffel, och bytte ut den ena 🙂 Och så la jag ketchup på ”franskisarna” (urk, jag får rysningar av att folk kallar dem så) och åt upp alltihop. OM det hade varit buffe hade jag tagit andra proportioner, alltså bytt ut storleksordningen mellan sallad och pommes frites, men visst orkade jag äta upp den här portionen som sådan också. Jag gillade cole slawen i burgaren, och biffen var jättegod.

När jag hade ätit, fortsatte jag hem till mina föräldrar i Öja. Vi satt och pratade en stund och avnjöt lite frukt, salta kex, ost och portvin.

Följande dag var min främsta Jakobs Dagar-dag. Jag hade planerat att gå på ”nånting” under Jakobs Dagar, och skulle förmodligen ha ha valt lördagen om det inte hade varit så att dottern var ledig på fredag och ville ha sällskap. Givetvis prioriterade jag att vara tillsammans med henne, vi ses inte så ofta även om vi inte bor så långt ifrån varann. Vi traskade omkring på gågatans marknad, åt salladslunch vid Café Konditori Fredrika och eftermiddagsglass vid Calles konditori. Det var oväntat lite folk på stan. Kanske för att det var så varmt att folket i stället höll till på stranden och invaderade stan till kvällen. Vi träffade bara ett par bekanta, det kändes oväntat, jag hade liksom tänkt att nu kommer jag kanske att se både den ena och den andra men så blev det inte.

En intressant sak som ordnas under Jakobs Dagar är bokbytardagarna vid Stadsbiblioteket. Jag hade plockat med mig fyra böcker hemifrån, och gick från biblioteket med fyra andra böcker i väskan.

Det tog en stund att hitta böcker som jag ville ha. Både dottern och jag är främst kriminalromanslukare, och jag antar att det finns många sådana, för just den genren var inte så väl företrädd bland utbudet. Men jag fick i alla fall med mig en, Saknad till döds av Donna Leon, Jag har läst ungefär halva. Den utspelar sig i Italien, och det är intressant att få stifta bekantskap med en annan kultur på köpet, liksom med böckerna som utspelar sig i Belgien som jag läste härförleden. Sen får vi se hur det går med boken ”The Mind Gym” (på finska), om jag blir mera skärpt när jag har läst den 🙂 Vidare fick jag för mig att vara lite kulturell, jag brukar inte riktigt uppskatta att läsa böcker i Nobelprisklass, men passade ändå på möjligheten till att bilda mig lite och tog en bok av Isaac Bashevis Singer och en av Dostojevskij. Jag tror inte att jag läst någon bok av Singer tidigare, och när det gäller Dostojevskij har jag bara läst Brott och straff och det var många år sen. Jag äger inte så många böcker, jag har alltid lånat mycket fler än jag köpt, och numera blir det ju dessutom mest böcker i ljudboksformat. Men de här lär väl sysselsätta mig en och annan stund i solen eller i soffan!

Vi var också till Kruska butik & café, främst för att jag ville se Leena Furubackas lilla tavelutställning där. Det blev inte av att jag tog något fotografi av tavlorna, men både dottern och jag tyckte mycket om en tavla med ett par i en solnedgång. Så fascinerades jag av en stark tavla med en fredsduva, det är svårt att beskriva den, den borde ses. Medan vi nu ändå var inne i butiken, passade vi på att bekanta oss med utbudet. Jag köpte te och kokosolja. Solkrämen som finns med på samma foto köpte jag inte där, utan via en Mary Kay-konsulent. Den funkar bra på min känsliga hud! Man lär kunna använda den där kokosoljan som solkräm också, men jag är lite skeptisk till det. Hursomhelst lär den vara bra på alla möjliga sätt, både utvärtes och invärtes. Egentligen brukar den vara som en vit smet, men det lär vara så att den blir flytande då det är över 25 grader varmt, och det gör inget om den stelnar och mjuknar flera gånger om. Få se vad jag ska använda den till.

Det ska bli spännande att smaka på teet. Hittills har jag inte hittat något sova gott-te som smakat gott.

Så var vi till Hantverkarboden och tittade på väskutställningen och på alla hantverk som bjöds ut. Många fina saker. Och en hel del stickasockor, vilket fick mig att än en gång känna mig lite osolidarisk mot riktiga hantverkare, då jag stickar och ger bort… men det är mitt val och min givandets glädje. Bredvid Hantverkarboden finns Westmansmors stuga, som vi inte besökt tidigare, så vi passade på att titta in där också och fick se var Runeberg gått sina första år i skola. Att skriva i en sandlåda, som de gjorde, var fiffigt och …ekologiskt (och förmodligen av nöden framtvingat). Dottern och jag funderade på att de kanske inte kunde ha så många skriftliga prov på den tiden. Man hade liksom möjlighet att kika på varann. Men kanske man satsade mer på utantilläsning och sånt.

På marknaden köpte jag efter moget övervägande en vacker, färggrann solklänning. En riktig regnbågsklänning, som kom väl till pass följande dag då jag deltog i Prideparaden. Jag råkade faktiskt ut för att få en YLE-mikrofon under näsan och blev tillfrågad varför jag deltog. Överraskat svarade jag ”för att stöda mina vänner. Och för mera jämlikhet och kärlek i samhället.” Något i den stilen. Men jag översteg inte nyhetströskeln med den vanliga kommentaren, så jag syntes inte på TV-nytt 🙂

På kvällen for vi ingenstans, vi satt hemma och åt middag med mina föräldrar. Och jag gick och la mig strax efter kl 21 för att orka med en stadsdag till. I sällskap med bl.a. vännen Sussi, som jag lärde känna via ”gamla bloggen.fi”. Vilken gemenskap den bloggtiden förde med sig, jag är så glad över alla som jag lärde känna då! Det var trevligt att träffa flera bloggvänner i samband med paraden, fast jag hade trott att jag skulle träffa ännu fler vänner och bekanta, ingen hade väl kunnat ana att det skulle bli så där mycket folk och att man alltså inte skulle få syn på så många bekanta i mängden. (Och vad gulligt det låter då folk i Jakobstadstrakten säger ”Sossi”, det hade jag lyckats glömma <3 )

På lördag kväll satt mamma och jag och grillade korv och förbättrade världen. Ni har väl märkt att allt blivit så vackert och gott efter lördagen 😉 Pappa var till Mustakari på klassträff i egenskap av lärare, det var forna elever som gick i sexan då pappa kom till Renlunds folkskola som nyutbildad lärare.

Och på söndag plockade jag jordgubbar i värmen och for så småningom hemåt, med en kaffepaus i Jakobstad hos ytterligare en bloggvän från den ”gamla goda tiden” och en glasspaus i Jepokorsningen. Trevligt var det, alltihop, men nog är det skönt att vara tillbaka på holmen!