Ibland ogillar jag verkligen nyöversättningar av det ena och det andra. Det gäller inte bara i Bibeln, utan också annat. Vissa seriealbum om Asterix, t.ex., som jag nästan kunnat utantill blir en verklig besvikelse om jag läser dem i nyöversättning 🙂
Men nu tänkte jag inte på Asterix (eller Lucky Luke eller andra favoritseriefigurer….) utan på ord som man hör i juletid. I den gamla bibelöversättningen talade änglarna om ”frid på jorden”, medan de nuförtiden talar om fred. Förmodligen har inte alla språk en nyansskillnad mellan frid och fred. Hur är det t.ex. med peace och rauha?
När jag tänker på frid tänker jag mera på ett inre, harmoniskt sinnestillstånd. Fred får mig däremot att tänka på ett tillstånd där inte krig eller stridigheter råder. Frid i sinnet antar jag att man kan ha fastän man skulle befinna sig i ett land som är i krig eller som har någon form av kyliga relationer till andra länder.
Och när jag tänker på julefrid tänker jag på en inre harmoni, på stämning och vackra saker och sånger och sånt. Å andra sidan kanske det inte skulle vara så lätt att känna julefrid om man t.ex. skulle ha familjemedlemmar eller släktingar som skulle förstöra julen med att bråka med varandra.
Lukylukars lukyluk, det här blev invecklat…
Fred och frid är definitivt inte samma sak i svenska, men det är lite svårt att bedöma nyanser i ett främmande språk. Jag uppfattar ordens betydelse på samma sätt som du.
Undrar om det där med julfreden i Åbo är en översättningsgrej, Kicki, den heter säkert joulurauha på finska…
Lukylukars lukyluk! Jestas vilken toppenuttryck!
Skall genast börja använda det! (Tack!)
Men julfreden utlyses från Åbo! Och efter det har man frid i sinnet.
Eller egentligen efter julgudstjänsten i Domkyrkan som är genast efteråt. Scouterna brukar fungera som kyrkvärdar och dela ut programblad, läsa texter och bära upp kollekt.
Det ger en skön feelis och är utmärkt inledning av julfirandet.
Jag tänkte faktiskt också på den där julfreden i Åbo, Gullvivan! Det är en fin tradition. Och visst vill man att folk ska hålla sig fredliga, åtminstone över jul…
Ja, förresten, Gullvivan, om du inte visste det så var det Joe Dalton som i en av böckerna om Lucky Luke försökte smälla i några spansktalande personer att Lucky Luke var ett svärord, och sen blev det så småningom till Lukylukars lukyluk 😀
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt
i signad juletid.
Giv mig Guds ära, änglavakt
och över jorden frid.
Giv mig en fest, som gläder mest
den Konung jag har bett till gäst.
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt,
giv mig en änglavakt.
Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring.
En kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord:
och ljus av Herrens ord.
Till hög, till låg, till rik, till arm
kom, helga julefrid.
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid.
Du ende, som ej skiftar om,
min Herre och min Konung, kom.
Till hög, till låg, till rik,till arm
kom glad och hjärtevarm.
Å, det är min älsklingsjulpsalm, Haje!
I tidernas begynnelse, eller i alla fall vid tiden för julfredens begynnelse ända till moderna tider, var det brukligt med dubbelt straff om man gjorde sig skyldig till något brott då julfred rådde. Undrar varför man tagit bort det?
Lucky Luke hör till mina absoluta seriefavoriter! Och de dråpliga bröderna Dalton bara älskar jag. I synnerhet Averell…
En lite smårolig detalj är att kanslichefen för TEM är väldans lik en broder Dalton (han lär kallas för Erkki ”Leuka” V:nen)… 🙂
Dubbelt straff under julfreden låter som en bra idé 🙂