Den 28.7 är vår bröllopsdag. Vi gifte oss den 28 juli 1985. Det blir alltså 35 år som gifta i år.
Att få vara tillsammans i så många år är ingen självklarhet. Inte ens att få leva så här länge som vi har gjort. Just det där med att få leva känns extra aktuellt för oss i år, då vi båda fyller 58. Makens storebror dog i cancer för 9 år sedan, ett par månader innan han skulle ha fyllt 58.
Vi tog ut glädjen över bröllopsdagen i förskott den här gången och firade redan den 24.7. Man måste ju inte fira sina bröllopsdagar, eller andra dagar heller, om man inte vill, men jag tycker om att uppmärksamma det ena och det andra med lite extra god mat. Den här gången valde vi att beställa ”räkfrossa” från Fiskdisken i Vasa och avnjuta maten vid sommarstugan i stället för att gå på restaurang. (Det här är inte något samarbetsinlägg med Fiskdisken, jag vill bara gärna berätta om maten, den var god.)
Maken överraskade med en bukett rosa rosor. De doftar ljuvligt. Jag försökte lägga dem fint i vasen, men det där med att arrangera blommor och buketter är inte min grej. Blommorna är vackra ändå.
I räkfrossan ingår både ”vanliga” oskalade räkor och rökta räkor. Rökta räkor har vi inte smakat tidigare. Men vi gillar rökt fisk, och det passar tydligen bra att röka räkor också!
Att skala räkor själv ger förstås en massa skräp och inte så mycket mat, men samtidigt är det en del av matupplevelsen, att i lugn och ro skala och ta sig tid att sitta och umgås.
Skagenröra är aldrig fel.
Surdegsbaguette ingår också i räkfrossan. Maken tyckte att det gärna kunde ha fått vara mera bröd. Min brödbit räckte bra till mig, jag var inte vrålhungrig. Och vi hade ju annat bröd hemma, så maken fick fylla på med malaxlimpa.
Och så fick man även Västerbottenostpaj. Mycket god. Den värmde vi lite. Det skulle säkert gå att äta den kall också, men jag tror att den vinner på att värmas.
Det fanns dipp till räkorna, både aioli och jordgubbsmajonnäs. Aioli är ett säkert kort till räkor, och jordgubbsmajonnäsen var en intressant nyhet för oss.
Om det kunde ha fått vara mera bröd, så var det i stället så att det lämnade kvar av båda majonnäserna, men dem kan man säkert använda till annat, t.ex. tillsammans med en sallad!
Till detta drack vi vitt vin.
Och så åt vi glass till efterrätt (ingen bild). Efter det blev jag så mätt och trött att jag fick lov att vila en stund och sov i över en timme. Jag är nog ett rätt tråkigt sällskap. Vilken tur jag har som ändå har en man som älskar mig och vill vara tillsammans med mig ❤️