Och hon såg på det hon hade gjort, och kände att det var gott. Det var underbart att ha fått vara med och sjunga i en avancerad kör igen. Underbart att rösten höll. Underbart att få vara med om den fina och trevliga kvällsbanketten. Och hon behövde – och fick – en Riktig Vilodag för att orka ta itu med den vecka som av olika, sinsemellan oberoende orsaker skulle vara den mest späckade under hela 2014. Jo, för hon lovade sig själv att se till att det inte skulle upprepas.
Varje dag är en ny dag och varje vecka en ny vecka med nya chanser att ta lärdom av det som varit.