För en månad sedan började det vända. Sakta, sakta. Några tydliga tankar kom till mig. De påminner om mantran, eller vad man nu ska kalla det. Den första tanken var ”Det är bra nu”. Inte ”allt är bra”, det blir det ju aldrig. Men ”det är bra nu”. Nu. Trots allt.
Märkligt att man kan finna en sån frid i att ”det är bra nu” när man inte är frisk. När depressionen vänligt men bestämt har lagt ner en på soffan och sagt att man måste vila.
Det är bra (eller det är bara) att ge efter för den trötthet som inte längre ger en skön vila, bara utmattning. Så småningom övergår också utmattningen i en mera normal trötthet. Och så småningom har jag också börjat orka sätta mig upp. Och resa mig, och t.o.m. aktivera mig. Men vägen tillbaka är lång. Är det en väg ”tillbaka”, eller en väg till något annat? Hursomhelst är det en lugn och långsam väg, kantad av medicinering, samtal och vila. Meditation, kanske. På mitt eget vis.
Ja, jag ska försöka börja jobba om knappt två veckor. Nej, jag är inte återställd. Men ändå. För mig är det bra nu. Det räcker. NU. Det är nu som gäller. Varje NU.
Nejmenn..OJJ!!Vad tråkigt och tröttsamt!!..men skönt att läsa att du är på bättringsvägen i allafall..!!
Sköt om dej nu och KRAM!!
Tack Carola, jo, det är skönt att det blir bättre. Och det är viktigt att komma ihåg att det måste få ta tid. Kram!
Också små steg framåt är framåt. Kram på dej!
Tack Pyssellisa, det är framåt, även om jag känner igen det som andra har sagt att när det går ett eller ett halvt steg framåt, kommer det två steg bakåt efteråt. Men på längre sikt går det ju framåt i alla fall! Kram!
Va skönt att höra att du är på väg tillbaka. Blott en dag ett ögonblick i sänder- NU! Kram Greta!
Varma kramar, Yvonne.
Tack Greta och lma7, kram tillbaks! Greta, det är min absoluta favoritpsalm och den är mera aktuell än nånsin…
Bamsekramar, ”nu” är bra att vara. Att bara vara. Ett tips jag fick en gång: Byt ut ordet måste mot skall, redan i tankarna. Bara ett tips. Kramis
Massor med styrkekramar till dig.
Va skönt att höra att det går åt rätt håll. Och ledsamt att läsa att det har varit så tungt. Håller med om att NU är ett bra ord. Kramar!
Tack ska ni ha, NU är ett bra ord, kramar tillbaks! Jag har försökt byta ut måste mot vill, men det har inte ”hjälpt”. Jag vill så mycket 🙂
Skönt att höra att du är på väg tillbaka. Låt det ta den tid det tar!
Vad skönt att höra att du är på gång igen! Du vet att jag var bekymrad över ditt späckade program tidigare, så nu ska du inte falla tillbaka i gamla spår utan ”hissun kissun” tillbaka i vardagen.
I den där gropen var jag för 18 år sedan… Vägen blir nog annorlunda efteråt,så var det åtminstone för mig.Lärde mig mycket,är tacksam för allt det nya som kom till mig,men det var en smärtsam erfarenhet som jag inte vill uppleva igen.”Depressionen är ingen nåd att stilla be om,” skriver Yrsa Stenius efter sin breakdown.Det är bra att vara i nuet.”Gårdagen är förbi,morgondagen har vi inte sett,men idag hjälper Herren”,läser vi i Skriften. Sköt om dig!
Tack till er också! Ja, det får ta tid, och jag ska sköta om mig. Det svåra är att inse sina begränsningar, eftersom begränsningarna varierar, de är inte de samma från person till person, och inte heller för samma person under olika tider. Mycket kan man påverka, annat känns det som att man drabbas av. Jag tycker att jag blivit rätt bra på att säga nej också innan jag blev sjuk. Men just NU känns det som att jag kan säga nej utan att våndas över att jag ”sviker” Och också att jag kan säga ja, om det är vad jag önskar. En dag i taget!