Jag gillar alla årstider, och uppskattar att bo i ett land där man har fyra tydliga årstider. Ändå är våren min favoritårstid. Det är så positivt då allt vaknar till liv, värmen kommer, den skira vackra grönskan, och man har hela sommaren framför sig att se fram emot.
När jag tänkte på det för en stund sen, slog det mig att det har funnits tider i mitt liv då jag stundvis har haft lite svårt att helhjärtat glädja mig åt den kommande sommaren. Orsaken till det känns mycket märklig nu. Och jag minns inte riktigt i vilken ålder eller i vilka åldrar jag har drabbats av den känslan – känslan av att ”vad har du att glädjas över när det gäller sommaren, för varje sommar som går blir du bara äldre”.
Hur kan jag ha tänkt så? Visst blir man bara äldre, för varje sekund som går och inte bara för varje sommar som passerat. Men det gör ju inget? Somrarna blir ju ingalunda sämre av att man är äldre, inte vad jag kan komma på i alla fall.
Nu kommer jag att vara äldst jag hittills varit under någon sommar, och det stör mig verkligen inte.
Ja, håller helhjärtat med! Våren är den bästa årstiden med det tilltagande ljuset, doften av jord, grönskan och blommorna.
Nu får vi passa på att njuta lite extra varje dag, Kicki, det utlovas rätt vackert väder till påskhelgen!