fbpx

Frukost på stranden – Sommarföljetong del 5/42

Efter moget övervägande har jag kommit fram till att jag ”ger ut” min första feelgoodroman ”Frukost på stranden” som sommarföljetong. ”Frukost på stranden” gavs ut år 2016 av mitt företag Wonnes Wellness med tryckningsbidrag från Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse. Boken finns i pappersformat och i e-bokformat. En fortsättning på boken är under planering.

BIld av Engin Akyurt från Pixabay

Kapitel 5. Arbetsplatspsykologi och syltmunkar

Annette med det rosa håret kom ut från föreläsningssalen och kollade slentrianmässigt sin mobiltelefon. Inga meddelanden. Hon kände sig både upplyft och engagerad efter föreläsningen. Den handlade om konflikthantering, och hon funderade på hur hon hanterat konflikter under den senaste tiden. Hade hon över huvud taget varit engagerad i någon konflikt? Det hade de också diskuterat under föreläsningen, alltså vad som egentligen är en konflikt. Ibland hade hon en känsla av att vissa människor gjorde en konflikt av allt som möjligen kan lukta lite konflikt, och inte bara av det utan av lite mera också. Medan andra i det längsta ville undvika att se situationer och meningsskiljaktigheter som konflikter. Konflikträdsla hade de också talat om. Att undvika att ta konflikter. Annette ansåg sig inte vara konflikträdd. Inte tyckte hon om att gräla, men hon var bra på att säga ifrån. 

Hon avbröts i sina tankar av att en studiekamrat sa: – Titta, de har syltmunkar i cafeterian idag! Visst har vi väl gjort oss förtjänta av varsin? 

Flickorna köpte varsin mugg kaffe och munk. 

– Tror du att det är röd sylt i dem, undrade kamraten? 

– Hoppas inte, log Annette, jag tycker bättre om äppelsylt. 

– Jag vill ha röd sylt, sa kamraten, ska vi slå vad om att den är röd? – Nu ska vi inte göra nån konflikt av det här, flinade Annette, och nej, jag vill inte slå vad. 

Sylten var varken röd eller gul. Det var blåbärssylt i munkarna. 

– So much för den potentiella konflikten, konstaterade kamraten. Visste du förresten att det är lutfiskens dag i morgon?  

– Lutfiskens dag, är inte det julafton, undrade Annette, åtminstone hemma hos oss. 

– Tydligen har det att göra med när lutfisk börjar säljas i butikerna, och dagen är alltid fredagen före Alla Helgons Dag, svarade kamraten som hade läst på. 

– Håhåjaja, suckade Annette, är det inte Halloween så är det Allhelgonaafton eller så är det lutfiskens dag. Antingen ska man spöka ut sig och karva pumpor, eller sitta och vara allvarlig och minnas sina bortgångna kära eller så ska man äta lutfisk. Eller varför inte allt på en gång, så blir det ingen konflikt? 

– Eller så blir det verkligen konflikt om man gör så, fnissade kamraten. Ska du förresten på nån Halloweenfest? 

– Nej, svarade Annette, jag är faktiskt alldeles för trött för att tänka på nån fest. Den här helgen ska jag bara vara hemma, lyssna på musik och ta det lugnt. 

– Jag ska till…

De blev avbrutna av att en främmande man plötsligt stod bredvid deras bord. 

– Ursäkta, sa han, jag ska till F560, vet ni var det är? Flickorna förklarade vart han skulle gå och mannen tackade och gick vidare. 

– Han såg stressad och sorgsen ut, sa kamraten.

– Apropå sorgsen, sa Annette, för nån vecka sen såg jag en tant som satt på en parkbänk och grät. Undrar vad som hade hänt. Jag har inte kunnat få henne ur tankarna. 

– Kanske nån har dött, menade kamraten. Fast det finns förstås annat också som man kan vara ledsen för. 

Pausen var slut och flickorna började söka sig tillbaka mot föreläsningssalen. Annette tänkte fortfarande på tanten. Hon kunde inte riktigt förklara varför tanten hade fastnat så starkt i hennes minne. Och så tänkte hon på den svarta hunden hon mött. Det var någonting med den också. Något som hon inte riktigt kunde sätta fingret på. Hunden hade funnits med en dröm häromnatten. 

– Undrar om det betyder något särskilt att drömma om svarta hundar, tänkte hon och drog på munnen. 

– Vad flinar du åt, frågade kamraten. 

– Inget särskilt, jag tänkte bara på en hund, svarade Annette. En svart hund som jag mötte nyligen. 

– Du och dina möten, suckade kamraten. Det blir lite som det där radioprogrammet min mormor brukar lyssna på, ”Människor och minnen”. 

– Hur tänker du nu, frågade Annette, som inte riktigt hängde med i logiken från hund till radioprogram. 

Men föreläsaren harklade sig och gjorde sig beredd att sätta igång, så svaret uteblev. 

Vill du läsa hela boken på en gång? Boken finns i pappersformat och som ePub-bok, och kan köpas direkt från mig. Hör av dig till info (at) wonneswellness.fi och ange koden SOMMARFÖLJETONG så bjuder jag på postningskostnaderna! Pappersboken kostar 15 € och e-boken 10 €. Tyvärr finns romanen inte i ljudboksformat.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *