krukväxter

”Om jag visste att världen skulle gå under i morgon, skulle jag ändå plantera ett äppelträd idag.” Eller hur det nu var Luther (eller vem det nu var) sa. I brist på äppelträd att plantera och med en meter snö med två meter tjäle under i trädgården planterar jag om krukväxterna i stället. Jag vet ju inte heller om världen kommer att gå under i morgon.

Jag har inte särskilt många krukväxter. Och de är inte särskilt välskötta. Men då och då får jag ett ryck och förbarmar mig över dem. I något skede, kanske det var i våras, hade jag ett litet omplanteringsryck. Och då köpte jag också två stora krukor, modell mindre så, men kom mig inte för att plantera om de största växterna i dem. Nu har jag gjort det. Den största är en benjaminfikus, som börjar vara ungefär lika lång som min yngste son. Den hade verkligen för liten kruka. I princip hade den ätit upp all jord, det fanns bara en härva rötter i krukan. Det var en sån där kruka som har en vattenbehållare i botten och ett rör med en pinne som man kan kolla om det finns vatten kvar i krukan med. (Jag vet inte vad såna heter. Men de är bra. Jag satsar bara på den modellen numera.) Och rötterna hade nästlat sig in och runt den där plattan som ska skilja myllan från vattnet så att jag först hann tänka att den hungriga fikusen har käkat upp den där plastplattan också. Det hade den alltså inte. Men plattan var så fastvuxen i rötterna att jag fick ta en sax och klippa loss plattan. Med möda. Rötterna innehöll nån vit vätska, liknande den där smörjan som finns i maskrosornas stjälkar, och den där smörjan fastnade överallt på mina händer och på saxen. Den var jätteklibbig och det fastnade en massa jord i klibbet och jag trodde aldrig jag skulle få rena händer igen. Eller ren sax, för den delen. Men, med fem omgångar handtvätt (och Poretvål och nagelborste) och en hel del skrubbande med en björntunga på saxen blev det så småningom hyfsat resultat.

Och nu är blomman omplanterad. Den får stå på golvet, det börjar bli för vingligt att ha den på fönsterbrädan när den är så där stor och tung.

Så skulle jag plantera om krukväxterna som slingrar sig på väggen. Det har jag inte gjort på år och dar. Jag bad 15-åringen komma för att assistera. Min tanke var att jag a) placerar en tidning på golvet b) ber gossen hålla i växten medan jag c) tar bort den gamla krukan och d) sätter dit en ny, större kruka och e) fyller på mera jord. Vi kom bara till b) innan vi insåg att jag inte hade tänkt igenom alla detaljer. Väggampeln, alltså den där grejen som hänger på väggen, och som krukan ska stå på, var för liten för den nya krukan. Inte kunde vi ju placera en för stor kruka på kanten av väggampeln, t.o.m. optimistiska jag förstod att en sån sak är dömd att misslyckas.

Det var bara att stuva ner växten i den gamla krukan igen. 🙁 Och så får jag ge mig ut på väggampeljakt för att hitta två större sådana. För nu ska det ske…

0 reaktioner på ”krukväxter”

  1. En vacker dag ska jag också börja plantera om! Tänkte bara säga sådär i förbigående att den vita vätskan är giftig. Kände en som fick både en kaktustagg i fingret samtidigt som den vita vätskan också kom på fingret, hon försökte bita bort kaktustaggen och fick vätskan i munnen, det var inte trevligt. Sved värre.
    Lycka till med omplanteringen!

    Svar: Tack! Det blev lite mera komplicerat med de där blommorna på väggen än jag skulle ha trott. Jag fick inte tag på några lämpliga väggamplar… antingen är de inte ”inne” nu eller så är det inte meningen att man ska ha så stora och tunga krukor hängande på väggen. Jag får ha min händige make att tänka ut någon egen lösning.

    Men jag köpte primulor idag. Tre stycken, gula som solen – den första vårdagen till ära 😉

    När du säger det, jag minns faktiskt att jag avsiktligt smakade på en kaktustagg då jag var barn. Fy, vad den smakade illa. Och sen har jag läst att den kaktusen är giftig…

  2. va duktig du varit som tagit dej an krukväxterna….det borde jag göra nu också då jag är ledig….men har ingen lusta med det, el. egentl. är det bara två st. som borde få större kruka, de står på fönsterbrädan i vardagsrummet o har alldeles för trångt där, men jag vet inte heller var jag ska ställa dem….så tills jag klurat ut det får dom stå o ha det trångt där dom står….de där krukorna du beskrev kallas väl självbevattningskrukor, jag hade såna en gång också, men jag å andra sidan gillade inte dom….minns int riktigt mera varför….jag har inte så många krukväxter heller o de jag har är väldigt lätt-skötta, de verkar trivas o må bara jag kommer ihåg att vattna dem så där en gång i veckan, nu kan det bli två ggr/vecka om solen behagar visa sej nån dag. lycka till med väggampeljakten.

    Svar: Självbevattningskrukor, så kan det nog hända att det heter! Jag gillar dem eftersom man inte behöver vattna så ofta, jag vattnar i regel bara en gång per vecka. Tack, jag tror att maken får tillverka något väggampelsystem…

  3. Även jag har planterat om mina krukväxter idag, ca 25 st efter parsprinten och snabbt gick det. Sån är jag, det ska gå undan och jag har utvecklat ett bra system med en stor plastså som jag slår ur jorden i och ”mellanlandar” växterna på samma gång. Men jag tvättar inte krukorna som man kanske borde, för det blir så otroligt stökigt och jordigt överallt utan lägger bara i ny jord i samma eller större kruka och planterar växten på nytt.

    Torkade blad avlägsnas samtidigt och till sist vattnas alla växterna när de är tillbaka på sina platser. Sedan nödvändig dammsugning, för det blir trots allt lite jordspill och annat skräp:)

    Ännu har jag de sex stora krukorna som står på golvet kvar för jorden tog slut.

    Svar: Vad effektiv du är! Jag tar det lite pö om pö med ett par tre växter per gång… här strandade det på att jag blev utan lämpliga krukor. Ska skaffa fler i morgon.

    Jag brukar tvätta krukorna. Fastän det är lite kladdigt jobb.

    Vissa år har jag gjort som en väninna rekommenderade: sparat planterandet till maj, så kan man ta ut växterna och göra det där ute, så blir det inte så skräpigt. Jag brukar annars också spara den gamla jorden och blanda in den i nån rabatt där ute på våren.

  4. Jo, det är en fördel att få göra det utomhus, men då växterna så väl behöver en extra boost på vårvintern för att återfå växtkraften. Jag sprider också ut den gamla jorden i rabatterna, för det känns ju inte bra att bara slänga den.

    Svar: Förr, när jag hade mera tid och ork för (och vackrare och fler växter) var jag också mer noggrann med att börja omplanteringen tidigt, gärna i början av februari. Men numera blir det lite när det råkar passa in. Om det blir. Jag har så tåliga växter, de känsligare har gått ut…

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *