Jag blev inspirerad till rubriken av Fina Christinas inlägg i serien Fredagsfrågan. Jag som haft så många jobb och har flera utbildningar, så jag brukar säga att jag kan lite allt möjligt, men ingenting riktigt ordentligt. Och vet ni, jag trivs med att det är så. Fast jag förstås ibland undrar hur det hade varit om jag verkligen satsat på något, eller i alla fall på EN bransch och hunnit jobba 30 år som vissa av mina jämnåriga… själv kommer jag inte ens att få full arbetspension pga. att jag ”jobbat så lite” och att det som jag jobbade före 23 inte räknas in *orättvist och dumt*
Nu beror det förstås på vad som ska räknas som ”jobb” i det här fallet. Men om jag begränsar mig till jobb som jag fått betalt för, blir listan lite kortare. Jag börjar alltså med att lista alla betalda jobb jag haft, som jag kan komma på… och låter voluntärsysslorna bli därhän eller bli föremål för ett separat inlägg. Det här inlägget omfattar alltså också s.k. bisysslor, om jag fått lön för dem.
- ”Storasyster” på skriftskolläger, Karleby svenska församling
- Sjukvårdsbiträde vid St. Görans sjukhus, Stockholm
- Lantbruksavbytare, Korsholms kommun
- Jordbrukare, makens jordbruk i Västerhankmo, med inriktning mjölkproduktion
- Tvärflöjts- och blockflöjtslärare, Bjarnes musikskola, Solf
- Tonårsledare, Västerhankmo UF
- Primärskötare, Solgård ålderdomshem (eller hette det åldringshem, nu blandar jag ihop de finlandssvenska och sverigesvenska uttrycken)
- Butiksbiträde, Sundviks Diversehandel, Österhankmo (och lite i Västerhankmo också)
- Barnmorska, Vasa centralsjukhus BB och prenatala avdelningen
- Praktikant, Åbo Akademi i Vasa, Institutionen för vårdvetenskap
- Vårdare, Fylgiahemmet i Vasa
- Forskningsbiträde/forskningsassistent, Åbo Akademi i Vasa, Institutionen för vårdvetenskap
- Vårdare/ansvarig sjukskötare, Fylgiahemmet i Vasa
- Doktorand med stipendium från Stiftelsen för Åbo Akademi
- Gympainstruktör, Korsholms vuxeninstitut (Väster- och Österhankmo; Petsmo och Kvevlax)
- Avdelningsskötare, Vasa centralsjukhus, gynekologi- och förlossningsenheten
- Doktorand med anställning via Nationella forskarskolan, Finlands akademi
- Universitetslärare i hälsovårdsadministration, Åbo Akademi, Enheten för vårdvetenskap
- Gyminstruktör, Wasa Sports Club
- Zumba- och coreinstruktör, Korsholms vuxeninstitut
- Zumbainstruktör, ÅA motion, Vasa
Undrar om jag fick med allt?
Inget jobb har varit tråkigt. Jag har trivts bra med både det ena och det andra, även om alla jobb också har sina negativa sidor.
Men det absolut bästa var att vara barnmorska på BB. Det kändes som att ”kan det verkligen vara så här roligt att ha ett jobb?” Det passade mig så bra – att ta hand om mammor och bebisar efter förlossningen. Att lära mammorna sköta sina bebisar och att amma. Oj, vad jag gillade det!
Dessvärre inföll det här jobbet under den ekonomiska depressionen, då man inte fick fast anställning, inte ens vikariat. Jag var alltså timanställd (förutom 6 veckor, då jag var sommarvikarie), vilket innebar att jag inte fick nån lön om jag blev sjuk, inte fick nån semester, inte tjänade in nån pension, i princip alltid måste finnas till hands och ställa upp om jag skulle kunna tro att jag skulle bli tillfrågad igen. Så fastän jag älskade jobbet, kunde jag inte ställa upp på dessa villkor efter att jag fått mitt fjärde barn (jag var gravid och hade två skolbarn och en ettåring hemma…).
Men, visst gillar jag mitt nuvarande jobb också! Jag tycker om att undervisa, och jag tycker speciellt mycket om att ge individuell handledning. Jag tycker om att forska. Jag gillar de fria arbetstiderna. Jag gillar den intellektuella miljön och mina arbetskamrater och studerande. Och så gillar jag ju att skriva. Det jag INTE gillar är allt tjafs om ekonomi och all osäkerhet och all otillräcklighet som finns inbyggd i systemet. Det är inte min chefs fel, det är inte heller ÅA:s fel, utan det är ”universitetslagens fel”. Att man inte ska få luta sig tillbaka och känna att man gör ett gott jobb, utan hela tiden borde förkovra sig och få externa anslag och PRESTERA så förbaskat.
Det är oerhört skönt att ha gym- och zumbabisysslorna som motvikt till allt det intellektuella också. Så egentligen är jag priviligerad, bara jag orkar med det lilla jag gör 🙂
Fast egentligen skulle jag helst vara hemmafru.
Eller… tänk om det gick att vara professionell dansare… fast det skulle inte min fot klara av.
Du har en del vårdyrken på listan ser jag. 🙂 själv vikarierade jag nästan ett år vid ett demensboende och trivdes verkligen bra med det också.
Jo, det är nog det där med vård som kommit att bli mitt främsta område, också utbildningsmässigt. Jag är leg. sjukskötare, leg. barnmorska, magister i hälsovetenskaper och doktor i hälsovetenskaper, men jag har som sagt var inte så lång erfarenhet av varken det ena eller det andra 🙂