Mitt 2017

Oj, vad länge sen jag skrivit något senast! Så länge sen att jag knappt kom in på min blogg. Jag minns ju inte lösenord och användarnamn och sånt utantill, då jag har så många sidor att hålla reda på – men efter en stunds mixtrande kom jag in på en sida där mitt lösenord fanns sparat. Puh.

Inspiration till dagens inlägg fick jag hos Michaela. Jag läste hennes roman Vad heter ångest på spanska? redan under hösten och tänkte skriva en recension… men den har inte blivit av än. Jag får ta itu med den saken så småningom 🙂

Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut?

Tja, jag utbildade mig till FISAF Personal Trainer, det har jag inte gjort förut – och det var nog den saken som upptog en stor del av mitt (tanke)liv under hösten. Allt har sin tid. Nu är jag klar med utbildningen, och det känns skönt. Att bli FISAF PT är nog något av det bästa jag gjort hittills i mitt liv (barnen är bäst).

Genomdrev du någon stor förändring?

Förutom den ovanstående, så har jag också ansökt om att bli docent. I socialpolitik! Den förändringen har inte synts så mycket än, docenturen är inte beviljad, men redan det att jag fick ihop ansökan är väl att betrakta som (åtminstone fröet till) en förändring.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar under 2017?

Jep, jag har unga och fertila kollegor vid gymmet. Annars är det mest barnbarn som gäller för mina vänner…

Vilket datum från 2017 kommer du alltid att minnas? 

Förmodligen 10.12, som var sista dagen för PT-utbildningen. Vi gjorde våra praktiska yrkesprov, och jag fick 90 poäng av 100, kan inte vara annat än nöjd!

Dog någon som stod dig nära?

Ingen familjemedlem, men flera i bekantskapskretsen, tyvärr. Jag tänker speciellt på tre personer, kvinnor i min ålder, som borde ha fått leva länge än.

Vilka länder besökte du?

Finland 😀

Bästa köpet?

Öh… Kanske min Daily Greatness Journal?

Gjorde nånting dig riktigt glad?

Många saker. ”Glad” är grundtonen i mitt liv, men jag kan ändå bli riktigt glad i många olika situationer.

Saknade du något under 2017 som du vill ha år 2018?

Barnbarn (nejdå, mina kära barn, känn ingen press, men det skulle vara roligt).

Vad önskar du att du hade gjort mer?

Jag vet inte. Det fanns inte rum för mer, eftersom mycket vila och återhämtning är så viktiga saker för mig.

Vad önskar du att du hade gjort mindre?

Tja, det skulle ha varit trevligt att ha mindre ångest, men, jag jobbar på att hantera tillvaron med tillförsikt och lugn – och en bra sak under 2017 var att jag kunde halvera min medicindos utan problem!

Bästa boken du läste under 2017?

Oj, det är ett för svårt val. Jag läste så många bra böcker. Kanske Satans fotspår av Margit Sandemo? Jag gillar böcker som väcker tankar och känslor, både igenkänning och upplevelser av det annorlunda som jag inte förstår mig på.

Favoritprogram på TV?

Inget, jag har inte följt något TV-program under 2017.

Största musikaliska upptäckten?

Jag kan inte påstå att jag precis upptäckt något i musikväg. Jag lyssnar på musik så gott som varje dag, men det är oftast musik som jag använder eller eventuellt funderar på att använda under olika träningspass. Böcker och musik är sånt som jag slukar och konsumerar tugga för tugga, utan att de lämnar särskilt bestående intryck.

Vad var din största framgång på jobbet 2017?

Att jag äntligen fick publicerat en artikel som jag jobbat på i flera år.

Största framgång på det privata planet?

Alltså, nu måste jag ju återkomma till PT-utbildningen 🙂

Vad spenderade du mest pengar på?

Mat, boende, bensin.

Något du önskade dig och fick? 

PT-utbildningen 🙂

Något du önskade dig och inte fick?

Ett artikelmanuskript blev refuserat. Jag hade gärna fått det publicerat, och ska ta itu med det på nytt under våren.

Vad gjorde du på din födelsedag år 2017?

Minns inte… men jo, jag firade den med en middag vid sommarstugan, på tumanhand med maken. Fast det var inte på den riktiga dagen. Vi avnjöt en Amarone som han fått i födelsedagspresent i augusti. 2.10, min födelsedag, tycks jag ha varit i Vasa.

Vad fick dig att må bra?

Många saker, men kanske främst mina underbara studiekamrater <3

Vem saknade du? 

Maria, en av vännerna som avled under året. Katten Stig, som var en av mina goda blogg- och facebookvänner och måste tas till veterinären för att aldrig komma tillbaka. Andra vänner som jag sällan träffar IRL.

 

De bästa nya människorna du träffade?

PT-studiekamraterna <3 Här är några av dem.

Mest stolt över?

Håhåjaja, PT-utbildningen, förstås…

Högsta önskan just nu? 

Att jag också i fortsättningen har förmågan att glädjas över det lilla. Över både andras och min egen lycka och framgång. Att jag kan sörja med den som sörjer utan att själv gå under.

Vad tänker du göra annorlunda i år?

Yoga mera. Jag börjar nästa utbildning (yogalärare) i februari, och vi ska yoga jättemycket, både inom och utanför utbildningen. Nog för att jag redan yogat en hel del, men jag antar att YOGA blir temat för 2018.

Leta koma bara, 2018!