Det man inte kan skämta om, är inte värt att tas på allvar, tror jag någon har sagt någon gång. Och visst ligger det mycket i det. Samtidigt som man faktiskt kan uppleva att det finns saker som man inte får skämta om. Och så beror det väldig mycket på vilken sinnesstämning man är i, om man upplever att det som är avsett att vara ett skämt är roligt eller inte. Under de senaste dagarna har jag haft svårt med skämt som handlar om döden, av förekommen anledning. Visst får man skämta om döden, den är en del av livet, men samtidigt berör skämten en illa om man tänker mycket på någon som har dött och saknar henne eller honom.
Jag försökte fundera på vad det skulle kunna finnas som man inte ”får” skämta om. Själv har jag mycket svårt för skämt som handlar om (tvivel på) jungfrufödseln. (Saken är aktuell inte minst nu då det är Jungfru Marie Bebådelsedag.) De känns hädiska och synnerligen opassande för mig. Men om man ser till det citat jag inledde med, borde det ju gå att skämta om den saken också… fastän jag inte kan tänka mig att göra det.
Finns det något du tycker att man absolut inte får skämta om?
Skämt om våld och speciellt att skämta på ett våldsoffers bekostnad och så olika former av sjukdom och invaliditet skall nog ha rätt tid och plats för att vara lustigt.
Svar: Överhuvudtaget antar jag att man ska välja sina tillfällen när det gäller att skämta på någons bekostnad… och ju allvarligare sak det handlar om desto försiktigare ska man säkert vara.
Allvarliga sjukdomar som cancer/barncancer eller katastrofer som WTC, Haiti, Japan m.fl. är betydligt smaklösare att skämta om än jungfrufödslar. Dock spelar tidsfaktorn en viss roll här, och t.ex. Titanic är det nu lättare att skämta om än Estonia.
-Humor är allvarliga saker, sade Tage Danielsson. Humor kan också vara riktigt svårt ibland..
Svar: Det ÄR svårt, du har rätt att allvarliga sjukdomar och katastrofer kan vara svåra att skämta om. Jag tycker att katastrofer är så svåra saker att jag inte ens kan tänka mig att se filmen Titanic…
Rasistiska vitser är inte heller roliga.
Svar: Det är verkligen också ett knepigt tema. Vi var ju på revy härförleden, maken och jag, och det är förvisso så att den buskishumor som frodas i de lokala revyerna kräver att publiken inte tar saker och ting så hårt. Det fanns mycket man kunde ha tagit illa upp av om man hade varit känslig, bl.a. skämt om invandrare… Det är inte lätt att veta var gränsen ska dras. För det var nog en bra revy, trots att den var ganska fräck, eller kanske just därför…
Jag skämtar ju aldrig men det finns ju saker jag inte skriver om. Men som sagt det skriver jag inte om.
Svar: Hm, skämtar du nu igen? 😉 Men visst finns det saker man inte vill skriva om.
Understöder ovannämnda kommentarer. Men det är ok att skämta om situationen är ens egen, t.ex, en sjukdom eller handikapp som man har kan man själv skämta om,ha en viss galghumor kring,men inte med andras. Det är detsamma med ens trosföreställningar,man kan se med viss humor på ”det heliga” emellanåt.Man bör respektera att vi alla är olika och försöka att inte trampa på det man vet är allvarligt eller heligt för andra.
Svar: Det var klokt skrivet! Det är alltid bättre att skratta med än att skratta åt, liksom. I synnerhet när det gäller känsliga saker. Svårt blir det om man inte vet att man trampar på ömma tår. För nog måste man ju få skoja…
ojdå…jungfrufödseln…Varför kan man inte skämta om den?
Jag tycker nog man kan strö humor i livets (och dödens) alla vrår, det handlar bara om hur man gör det, och när, och varför.
Svar: Så är det, man borde ha känsla för hur, när, var och varför, vad man än skämtar om. Det där med jungfrufödseln är förstås en sak som har med respekten för Gud att göra, och det är mycket möjligt att jag är alldeles för överkänslig på den punkten. Men den överkänsligheten grundar sig på t.ex. ”All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse…” (Matt 12:31-32)
Och jag vet att den texten förklaras med något mycket mer djupgående än ett tanklöst, oskyldigt skämtande – att det handlar om ett djupare avståndstagande från Gud och det man vet är gott. Men jag vill liksom inte ”ta risken”, alltså blir jag illa berörd av den sortens skämt.
Om jag tänker på släktingar och vänner och vad de roas av, finns det personer som inte alls tål under bältet-humor eller ekivoka skämt. Eller lyteskomik. Jag har också svårt för den typen av skämt som vissa ståuppkomiker och programledare använder sig av: att hejdlöst driva med någon person i publiken eller med något intervjuobjekt i direktsändning. Alla är ju inte lika rappa i käften så att de skulle hitta något dräpande svar direkt.
Ja, det är svårt, det här med att ha roligt…
Ok..Jag betraktar mig som troende, men det baserar sig på mina egna..hmmm..”uppenbarelser”, och jag tar inte kyrkan eller skrifterna på så stort allvar. Båda är ju människors skapelser och hur de ser ut i dag är resultatet av århundraden av intriger och maktkamper och litet slump.
Men litet svag är jag för andra versen i det ”gnostiska” Thomasevangeliet.
”Jesus sade: Låt den som söker fortsätta söka tills han finner. När han finner skall han fyllas av oro. När han är oroad skall han bli förundrad, och den som är förundrad skall råda över allt”.
Och det kan man också ha roligt åt 🙂
Svar: Det låter intressant! Jag har faktiskt inte läst Thomasevangeliet…
Annars när det gäller att ta på allvar, så tror jag också att kyrkan är människans skapelse osv. och inte behöver tas på så stort allvar alla gånger, men när det gäller skrifterna har jag en lite annan inställning. Visst, de har nedtecknats och översatts och tolkats osv., men jag föreställer mig att det som Gud anser är riktigt viktigt har Han sett till att nedtecknarna, översättarna osv. har bibehållit…
Jo, men sen har det nog slunkit med en hel del annat också som inte alla gånger kommit från Gud…och vilka skrifter som blev kanoniserade och vilka som kallades kätterska..där tror jag inte Gud hade någon talan, dessvärre.
Svar: Det är bl.a. där jag HOPPAS att han hade det 😉