statussymboler

Apropå föregående inlägg, idag blev maken och jag omkörda av en riktig stjitibyx. Maken körde dryga 90 km/h där man får köra 80 (alltså var han också en stjitibyx) då en ännu större stjitbyx kom dundrande förbi trots att det dessutom var gul heldragen linje där vi körde.

Kanske hans bil var en statussymbol, och kanske det är status i att låtsas vara cool och köra för fort?

Statussymboler är märkliga företeelser. Jag undrar om vi alla har såna, vare sig vi vill eller inte? Om det är något undermedvetet som får en att skaffa det ena eller det andra, bara för att man vill visa sin position i samhället. *ryser* Jag t-r-o-r ju att jag inte har behov av några statussymboler. Eller av nån status whatsoever. I alla fall inte av någon definierad sådan.

För någon dag sedan hörde jag på radion (jaja, jag vet…) om olika orsaker till att byta bil. Och en vanlig orsak är tydligen att bilen är en statussymbol. Så om grannen byter, tänker man ”*piiip* om han/hon har en ny bil måste jag ju också visa att jag minsann också kan byta bil” och så köper man en nyare/finare bil. Vah? Pö sänt, som bloggvännen Stig Vön Kätz brukar skriva, alltså, fungerar folk faktiskt så??? Det låter så oerhört omoget.

Undrar vilka dolda statussymboler jag kan ha? *hoppas inga*

0 reaktioner på ”statussymboler”

  1. Det var absolut inte jag heller. Jag brukar inte röra mig i så där höga hastigheter.
    Nå inte kan man alltid skylla på statussymboler heller. Skolbussar räknas väl inte till dem.
    En gång körde jag efter en väg med 80 då jag såg en buss närmade sig bakifrån. Jag ökade i farten till 90 för att undvika en omkörning men den körde om ändå. Den hade bara hunnit förbi så fick jag tvärbromsa då bussen svängde in till hållplatsen för att släppa av några elever. Det är väl sådana chafförer som är förebilder för elevernas trafikkultur.

    Svar: Det var verkligen en klassisk stjitibyx. Och nä, en skolbuss låter inte riktigt statussymbolaktig. Fast vad vet man hur folk tänker…

  2. Inga statussymboler här heller, är absolut ingen tävlingsmänniska!
    Kanske den där stjitibyxen som gjorde omkörningen var på en sista-minuten-resa!? 😀

    Svar: Det skulle man kunna tänka sig 😀

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *