I morse vaknade jag med en sång i mitt huvud. Utan att minnas att jag skulle ha drömt om sången. Den bara fanns där, ”Thorn in my side” med Eurythmics. Konstigt. Jag vet inte när jag skulle ha hört den senast, men jag kände mig liksom tvungen att leta upp den på youtube och lyssna. Samt googla på texten, för jag har inte tänkt så mycket på vad Annie Lennox sjunger där, annat än att hon springer bort från någon.
Thorn in my side, om jag inte misstar mig är det en biblisk hänvisning. Paulus talar om en törntagg i köttet i den gamla bibelöversättningen, den som konservativa jag brukar läsa. (Om jag minns rätt, jag ”orkade” inte gå efter min Bibel och kolla.) I stället blev jag nyfiken och hämtade en nyare Bibel för att kolla hur det står ”nuförtiden”. Det står ”en tagg som sticker mig” (2 Kor. 12:7).
Den där tanken med taggen kan jag förlika mig med (men inte med att det skulle vara en ängel från Satan, som det också står. Hu. Nån sån vill jag inte ha vid min sida). Jag antar att vi alla bär med oss våra taggar. Någon ovana, tanke, känsla osv. som vi så gärna skulle bli av med, men liksom aldrig slipper. Jag kom på att jag faktiskt sluppit en tagg som jag drogs med i många år. Jag ska inte gå in på detaljer här. Jag vet inte när taggen har lossnat, den är bara borta. Men i stället har det kommit nya taggar. Kanske det är så som Paulus skriver, att vi behöver en sån här påminnelse om våra svagheter, för att inte förhäva oss.
Jag minns att jag har grubblat oerhört mycket över vad som menas med ”kraften fullkomnas i svaghet”. Numera står det ”när jag är svag, då är jag stark”. Antar att det kan förklaras med att man behöver inse sin litenhet och svaghet för att kunna ta emot kraften från ovan. Men på något sätt känns det som en alltför trivial och enkelspårig förklaring. Den förklaringen kan säkert trösta människor i vissa avseenden och i vissa situationer, men för mig räcker den inte. Varför måste jag vara svag för att hitta kraft?
Se där något att fundera på…
Ha en bra Mors dag!
Mycket livsfilosofi där och jag tänker inte nu gå in på det religiösa för då kommer jag att gå vilse och det är inte kul att hamna på villovägar. För tillfället är det lite si och så med tolkningar eftersom Bibeln kan tydas hur som helst och fasansfulla övergrepp på barn har tillåtits i dessa tolkningars namn.
Min egen pragmatiska livsfilosofi handlar om att man inte får glömma ödmjukheten eller kanske mera åt det håll som Pippi Långstrump säger: Den som är riktigt stark måste vara snäll. Även det tolkar jag som ödmjukhet.
Sen har jag nog också lite svårt att tro på det där att man måste ett varv via bottnen för att bli stark. Alla orkar dessvärre inte med motgångar. Ändå finns det ju det där om att Herren prövar blott och man får inte mer än man orkar bära. Det sistnämnda är ju då inte alls sant för oförutsedda olyckor kan drabba vem som helst och ska nog inte ses som ett straff för begångna synder. Ett sådant resonemang leder ju in absurdum till att då finns det liksom ingen förlåtelse eller försoning heller.
Som sagt, blir lätt invecklat, så jag håller för ödmjukhet och den snällhet Stefan Einhorn talar om.
Ja, och en riktigt Glad morsdag till dig med.
Svar: Tack! Jo, jag tror också att ödmjukheten är viktig universellt sett. Och jag tror inte heller att man måste via bottnen för att bli stark. Det finns saker som blir övermäktiga för vissa människor, tyvärr. Men var ”bottnen” ligger, är också väldigt varierande. Det som inte är en så stor sak för en människa, kan bli katastrof för en annan.
Ödmjukhet är en svår sak. Minns en person som sa ”Jag är SÅ ödmjuk”. Och på något sätt kändes det motsägelsefullt. Jag vet inte om det har med jantelagen att göra, att det känns som att om man är ödmjuk ska man liksom inte påstå att man är det. Ja, det räcker till att fundera på…
Att bli sviken av eller att svika sin medvandrare som ska stå vid ens sida är ett hårt slag men kan samtidigt bidra till en lektion i ödmjukhet för båda parterna, om den verkliga sanningen från bägge parternas synas och lyfts fram. Då menar jag båda priset för vinsten och kostnaden för förlusten av sveket sätts mot varandra. Ha en bra dag och morsdag i morgon!
Svar: Tack! Jo, det har du rätt i, det kan vara ett exempel på en lektion i ödmjukhet. Ödmjukheten kan behövas på så många sätt i livet. Ha det gott!
Intressant att fundera på!
Paulus kanske var inne på mänsklig kraft som ju nog är svaghet jämfört gudomlig kraft, som han ju också fick förmedla.
Finns säkert många olika funderingar där.
Också Ceasar, om jag minns rätt 😉 , hade ju en slav som hade som uppgift att påminna honom: Kom ihåg att du är dödlig.
Svar: Det verkar nog finnas många olika funderingar där, jag minns att vi ungdomar (när jag var ung anno dazumal) funderade nyfiket på vad i all sin dar det kunde ha varit som Paulus fick brottas med. Och idag googlade jag också på det där bibelstället och såg att det förekom livliga diskussioner kring ämnet.
Det handlade ju också mycket riktigt om den mänskliga svagheten kontra den gudomliga kraften, eftersom Paulus menade att han skulle kunna skryta över sina uppenbarelser, men att han fått den här taggen för att inte förhäva sig.
Ja, en sund stolthet över det goda man har är bra, men att förhäva sig är inte bra, ödmjukhet behövs. Alla är vi dödliga, och vi kan ingenting ta med oss dit vi går.
Vill ännu komplettera min tidigare kommentar med kontra att bli skadad av sin medresenär/medvandrare för att få kopplat det till att springa som Annie Lennox sjunger om. I föregående inlägg vill jag påstå att man tjänar på att söka försoning, undvika att fly och konfronteras eller lära sig leva med taggen i sidan (every rose has its thorn), medans man här tjänar på att springa för livet eller med andra ord få ut taggen så fort som möjligt.
(Sara Varga – Spring för livet)
http://www.youtube.com/watch?v=2VojGyq5Big
Svar: Tänka sig, jag funderade också på den där låten idag. Lyckligtvis har jag förskonats från såna allvarliga taggar… men jag håller med, försoning är inte alltid möjlig på så sätt att man skulle lära sig leva med alla taggar, ibland måste man lämna det onda och försonas med sig själv och med att det inte blev som man har tänkt.