”Det är konstigt med degar, de försvinner bara”, sa katten Findus i en bok om Pettson och Findus, om jag minns rätt. Den gången var det en pepparkaksdeg som borde ha funnits i en bunke, men som nästan helt hade försvunnit.
Vissa saker har en tendens att försvinna jämt. Som strumpor. Det är ett välkänt faktum att det finns ett strumptroll, som äter strumpor lite på måfå. Jag tror att trollet bor under tvättmaskinen. Och att trollet gillar att äta bara den ena av varje strumppar, det är säkert mera intressant att smaka på lite olika strumpvarianter.
Men vem äter kulspetspennor? Någon måste det vara, för jag tycker att kulspetspennorna jämt försvinner från kökslådan, där vi har diverse saker som kan vara bra att ha då och då, som saxar, underlägg, pannlappar, pennor, frystejp och sånt. Nå, nu har jag tagit en penna som jag brukar ha i handväskan så att jag ska ha något att skriva handelslista med, och hoppas pennan ska hållas i kökslådan. Antagligen ett fåfängt hopp. Man borde montera in en liten övervakningskamera i pennan för att se vart den tar vägen…
Saxar och kammar har samma förmåga också. Går upp i rök, fast man inte ens lägger dem i tvättmaskinen.
Saxen kan vara borta inom en halv minut sedan jag satt mig vid symaskinen. Jag vet att jag lade den där nånstans, men borta är den.
Sant, Kicki. Jag hade nästan glömt det där med kammarna, jag kammar mig sgs aldrig numera 😀
Hej! För att inte tala om glasögonen! 😀
Hej Herbert! Det är sällan jag tappar bort glasögonen, jag har ett sånt där senilsnöre så de kan hänga som ett smycke runt halsen när jag inte har dem på mig 🙂 men visst, de kan vara försvunna ändå…
På jobbet försvinner de ännu oftare. Det finns inte nåt ställe som det är så svårt att hitta pennor som i en skola!Ii lärarrummet är det allra värst. 🙂
Eller hur, Måsa-mållon… på jobbet har jag tejpat fast namnlappar på mina pennor så jag ska få ha dem i fred. Lyckligtvis har vi inget lärarrum, utan alla har egna eller möjligen delade arbetsrum.
Hej! Senilsnöre var ett helt nytt uttryck för mig! 😀
Hej! Tänk vad bra det är med sociala media, Herbert, man lär sig nya saker hela tiden 😀