Oj, vad det är länge sen jag skrivit… Jag har haft idéer då och då, men de har inte kommit på pränt. Nu ger jag upp med att räkna inläggen till 100, jag har verkligen tappat intentionen med 100 inlägg på 100 dagar, det ”sket sig big time” i år.
Vissa brukar säga att de har haft fullt upp med det Riktiga Livet när de inte bloggat. Jag antar att det gäller även mig i det här fallet, fast jag vill ju inte gå med på att bloggandet inte skulle höra till det Riktiga Livet. Det är en del av livet som allt annat, för oss som gillar att blogga.
Min oplanerade bloggpaus började egentligen med att maken fick semester. Vi hann ha två lediga veckor samtidigt. Den ena veckan var det en massa firande. Tisdagen den 28.7 var det vår 30-åriga bröllopsdag. Vi hade bestämt att vi skulle fira den först på lördag 1.8, som dessutom är makens födelsedag. Men vi hade kaffefrämmande ändå på den riktiga bröllopsdagen, det bara råkade sig så. Det blev inte taget något nytt ”bröllopsfoto” i år, så jag kan ju bjuda på en bild som är fem år gammal, från vårt silverbröllop 🙂
Följande dag hade vi middagsgäster, det var också bara som det råkade sig. Skärigrannar. En regnig men gemytlig kväll. Så blev det en dags vilopaus, för på fredag kom dottern med sambo och hund för att fira oss, de hade inte möjlighet att komma på lördag. Och på lördag kom sen sönerna med flickvänner och hund…
Ja, och så vilade vi på söndagen och på måndagen hade jag en riktig motionsdag som hette duga… jag höll två bodypumppass och sen var jag dessutom på ett zumbaevenemang på kvällen.
Lite typiskt nog for jag på en veckoslutsresa till Åland med några väninnor fastän maken hade semester… men det var nog värt det. Det var en underbar resa! Och om inte internet och gamla bloggen.fi hade funnits hade jag inte ens känt dessa kära vänner. Livet är märkligt! Vi var fyra stycken som träffats via bloggandet och så en väninna till en av oss – hon passade väldigt bra in i sällskapet. En i gänget bor på Åland, och hon och hennes familj hade ordnat så trevligt program åt oss med utfärd till Kobba Klintar och kantarellsafari till Sund.
Det råkade vara lite mulet när vi var till Kobba Klintar, men annars hade vi en sagolik tur med vädret. Och vi hann med mycket på en helg. Jag finner liksom inte ord för att uttrycka hur mycket jag uppskattar denna varma kvinnogemenskap. En för alla och alla för en, fastän vi är ganska olika.
Tja, och sen var det dags för Bodypump igen… och i tisdags började jobbet. Finns det så mycket mer att säga? Annat än att jag har haft ett ljuvligt sommarlov och att det kändes bra att börja jobba igen. Och att det är jätteskönt att det fortfarande är sommar kvar och att jag kan vara i skären igen. 