När jag gick i Värdinneskolan, en saligen avsomnad skola vid likaledes avsomnade Korsholms Lantbruksskolor, lärde vi oss bl.a. att tvätta kläder. Jag minns tyvärr inte vad vår tvättlärare hette i efternamn, men om jag minns rätt så hette hon Jenny och var från Petalax. Hon lärde oss många bra saker, även om jag, som är allt annat än pedantisk, tyckte att vissa saker var lite överkurs.
En lärdom som sitter i, var att man alltid ska vända fickor ut och in och borsta bort allt damm, alla smulor och allt skräp ur fickorna innan man lägger plagget i tvättmaskinen.
…ok, sitter i och sitter i… Låt oss säga att jag borstar ur fickorna nio gånger av tio. För visst händer det att jag tvättar någon pappersnäsduk ibland, med den påföljd att hela tvättomgången blir vitprickig, och de vita pappersprickarna är INTE lätta att borsta bort. Hursomhelst minns jag att Jenny sa att vi skulle ”båscht” (= borsta), och oftast båschtar jag frenetiskt och lydigt innan jag tvättar.
En annan sak hon lärde oss var att använda Fairy som fläckborttagningsmedel. Om det funkar lika bra med andra diskmedelsmärken låter jag vara osagt. Fairy tar inte bort alla fläckar, men det stämmer att skjortkragar lättare blir rena om man droppar Fairy på smutsranden och gnuggar in medlet innan man lägger skjortan i maskinen. Det har jag tillämpat många gånger.
En tredje sak som Jenny lärde oss, men som jag sorgfälligt har undvikit att tillämpa är att vika arbetsoveraller, ”överhaals” som också kallas ”halare” i Finland. Jenny tyckte att det var viktigt för oss att lära oss vika overallerna snyggt, så att vi skulle kunna vika dem åt våra gubbar senare i livet. Frånsett att jag är och alltid har varit synnerligen opedantisk när det gäller såna världsliga detaljer, protesterade min feministiska sida vilt mot att jag någonsin skulle vika någon gubbes överhaals. – Om han vill att de ska vara vikta får han banne mig vika dem själv, tänkte jag upproriskt.
Och det höll jag fast vid. Jag vek varken mina egna eller gubbens överhaals. Jo, överhaals var min dagliga arbetsklädsel i ca 8 år 🙂
Jag är inte bitter, men, visst saknar jag den tiden och att livet inte blev som vi trodde. Lyckligtvis blev det bra ändå.
