Och i dag har jag fått mina första progressiva glasögon. Röda och granna 🙂 Tänk, jag hade sån tur att jag vann ett par glasögon! Nå, de här blev inte helt gratis, för om man hade velat ha dem gratis hade man haft färre bågar att välja på och så hade man bara kunnat ta enkelslipade glasögon och så hade det kostat fem euro i porto hursomhelst. Men, de blev billigare än i affären i alla fall, och så kom jag mig för att skaffa progressiva. Nu har jag många varianter av glasögon och kontaktlinser att välja mellan.
- de gamla avståndsglasögonen som jag använder då jag kör bil
- de gamla kontaktlinserna som jag ser bra på avstånd med, men inte kan läsa med
- solglasögonen med egen styrka (avstånd) som jag kan använda då jag kör bil (eller annars också, bara jag inte ska läsa…)
- de nya kontaktlinserna, där ett öga ser på avstånd och ett kan läsa…
- läs/arbetsglasögonen som jag köpte i våras
- de nya progressiva glasögonen
- ett par fula receptfria läsglasögon
- vanliga solglasögon, 3-4 par…
I dag har turen kommit till bokstaven L. Jag gillar Lucia. Lugn. Leverpastej. Lutfisk. Lycka. Ljus. Läppstift. Lekar. Limpsmörgås. Livet.
Om man gör en limpsmörgås med leverpastej slår man ju två goda flugor i en smäll. Helst hembakt limpa. Och det ska inte vara kummin i den. Och det ska inte vara smör under leverpastejen, fy bubblan. Men gärna ättiksgurkskivor på. Sån där Ålandskryddgurka, inte Felix eller andra sötsliskiga varianter.
Luciatraditionen är något av det finaste jag vet. I morgon borde jag få se en Lucia, det ska komma en Lucia till jobbet. Lucia är både lugn, lycka och ljus. Fast jag gillar inte att Luciaomröstningar görs till skönhetstävlingar.
Lutfisk gillar jag såtillvida att en julafton utan lutfisk inte skulle kännas som julafton. Men det räcker med att äta lutfisk denna enda gång per år.
Life is what happens to you while you’re busy making other plans. (John Lennon)