Här sitter jag min vana trogen med datorn, frukosten och Vasabladet då jag börjar svälja lite adrenalin. Det är inte alltför ovanligt att adrenalinnivån stiger då jag läser det ena eller det andra. För som de flesta tror jag ju att jag vet bäst. Eller, om jag ska nyansera min självironi lite – jag vill gärna framhålla att saker och ting har flera sidor.
Jag läser ett intressant debattinlägg av Mia Brännbacka från Österbottens handelskammare. Inlägget handlar om studier och könsroller. Och jag förstår poängen, men håller inte med. I varje fall inte helt.
Enligt inlägget har alltför många ungdomar valt den lättaste vägen i gymnasiet, vilket bl.a. inneburit att de valt bort lång matematik och ”begränsat sina framtida valmöjligheter”. Ok. Mina invändningar:
- man ska välja det man är intresserad av och vill göra. Det kommer på första plats. Och andra plats. Och tredje plats. Kanske på fjärde plats också.
- inte begränsar man några framtida valmöjligheter! Det finns t.ex. aftonläroverk om man kommer på att man vill läsa in sånt som man missat.
- man ska välja det man orkar göra också. Om lång matematik och naturvetenskapliga ämnen känns för tunga, ÄR de för tunga för just den individen.
”Studierna är ett arbete som var och en bygger sin framtid med.” Ja, och? Alla ser inte ekonomisk framgång och chefsposter som önskvärda beståndsdelar i framtiden. Man kanske värdesätter annat. Och det måste man få göra. Alla kan hursomhelst inte bli chefer.
”Eftersom ungdomar inte alltid kan tänka långt in i framtiden är det föräldrarnas roll att hjälpa dem med det.” Nåjo. Såtillvida att man kan diskutera olika tänkbara lösningar. Men barnen ska inte åläggas att uppfylla föräldrarnas drömmar. Och det är inte heller vettigt att föräldrarna ger en alltför rosenröd bild av varken det ena eller det andra när det gäller arbetsliv och framtid.
Var och en är sin egen lyckas smed. Och det går alltid att smida om, eller börja på ett nytt stycke om det man hållit på med inte blir bra. Sätt inte för stora förväntningar och krav på ungdomarna om att de måste lyckas, bli rika och berömda osv. Blir de det, gläds med dem. Väljer de en annan väg, stöd dem helhjärtat på den vägen.
Jag har inte Vasabladet och har följaktligen inte läst artikeln. Men jag håller helt och hållet med om det du skriver. Fast visst finns det också de som tror, eller tror sig veta, att matematik och naturvetenskap går före allt annat här i världen. För alla!
Svar: Matematik och naturvetenskap är förstås viktiga ämnen, men de kan ju inte vara viktigast för alla. Och de kan inte heller vara (den enda) vägen till lycka och framgång – nå, så stod det inte, men det kändes lite så – heller.
Jag håller fullständigt med i det du skriver.Ungdomarna skall själv välja! Jag är deltidspensionär, valde kortmatte och trivs utmärkt med mitt liv 🙂
Svar: Det låter bra!
Jag har nog upplevt att skolvärlden upfattar matematik, fysik och kemi som svåra ämnen och att uppmuntran att kämpa på och lära sig mera, diskutera och lösa problem fattas i klassrummet också. Har man en lärare som brinner för just dessa ämnen får man fler ungdomar att välja just dem.
Som mamma uppmuntrar jag barnen att studera det som verkar mest intressant för då får de åtminstone tillbringa studietiden med det, så får framtiden, ekonomin och livssituation sen utvisa om de får jobba med nåt de älskar. Själv studerade jag aldrig det jag jobbar med.
Svar: Det beror säkert till stor del på läraren, det har du rätt i. Och inte bara att läraren brinner för ämnena, utan också har en förmåga att förklara dem så att eleverna förstår.
Det är nog viktigt att man tycker att det man studerar är intressant. Sen är man ju föränderlig som människa, det är mycket möjligt att man senare i livet hittar också annat som är intressant.
Att man inte har studerat det man jobbar med – så kan det säkert också gå för flera!
Ja nutidens ungdom som diskuterar lång eller kort matte. Jag valde bort båda men så gick det ju också som det gick.
Svar: …dvs. bra? 🙂 I mina familjer (alltså både den familj där jag är uppvuxen och min nuvarande kärnfamilj) är jag den enda som har läst gymnasiematte överhuvudtaget. Kort matte. Det har också gått som det har gått, riktigt bra 🙂
och vet du vad….jag håller helt o hållet med dej…kloka qvinna!!! allt du skrev kan jag skriva under på.
Svar: tack! Saker har alltid flera sidor, men så här ser jag det.
Var och en måste få välja sin väg och gymnasiet är inte alltid den enda saliga vägen. Tvärtom tycker jag att många skulle må bra av att välja en annan skola efter grundskolan, för med ett halvdåligt studentbetyg kommer de i alla fall inte in på någon avancerad universitetsutbildning och kunde i stället gå via yrkesutbildning till yrkeshögskola exempelvis.
Svar: Så sant, och det behövs också yrkesmänniskor i olika branscher, alla behöver inte skaffa sig högre utbildning om de inte vill.