…var allt annat än intensiv. Veckan hade förstås varit lite exceptionell, men jag får visst annars också inse att både kalas och konsert på samma dag är för mycket för mig, och att det var tur att det inte dessutom blev av att jag skulle ha farit hem till föräldrarna. Jag sov ungefär till kl 12 och gick och la mig igen kl 21 och var i princip trött hela dagen däremellan fastän jag inte gjorde något speciellt. Tappade gång på gång bort vad jag höll på att säga så att det bara blev halva meningar och sen stod jag bara och glodde konstigt och glömde att jag sagt något.
Ingen hade handlat till helgen, så vi hade närapå bara lampan kvar i kylskåpet, men maken följde med mig till kyrkbyn för att handla, och sen hjälptes vi åt att laga mat.