Före resan var jag ju väldigt fundersam över vad jag skulle ta med mig. Jag får konstatera att packningen lyckades bra. I det stora hela hade vi packat rätt saker och lagom mycket saker. Det som inte behövdes var makens kavaj. Men om vi inte hade haft sån tur med vädret, kan det gott hända att kavajen hade varit bra att ha om kvällarna.
Det vi saknade var småsaker, som gick att skaffa på plats. Jag hade glömt att packa något så väsentligt som tandkräm. Jag brukar alltid ha tandkräm i toalettväskan, men nu hade jag glömt att jag tagit tandkrämstuben ur toalettväskan då tandkrämen i övernattningslägenheten tog slut, och att jag inte kommit ihåg att köpa nån ny. Vi kom fram sent på torsdag kväll förra veckan, och fick alltså borsta tänderna utan tandkräm första kvällen. Maken är förstås så van med att jag alltid har tandkräm i min stora toalettväska att han inte heller packat nån sån. Nå, det fanns en liten ”supermarket” (de kallas så, närbutikerna) på hotellet, så tandkrämsbristen blev snabbt åtgärdad följande morgon.
En annan sak som jag så gott som alltid har med mig, men glömde den här gången var plåster. Det var också lätt avhjälpt, plåster finns i alla supermarketar. Plåster behöver jag nämligen alltid när jag är på resa. De skor som jag inte skulle få skoskav av existerar inte. Men det var bra att jag hade flera olika par skor med mig, så att jag fick variation på var nånstans det skavde. Det hade varit bra att ha med ett antiskavsårsstift också, men det hade jag inte tänkt på. Vi hade kanske inte tänkt att vi skulle promenera fullt så mycket som vi gjorde. Maken konstaterade att han gärna kunde ha haft några sportiga, bekvämare skor med sig – nu hade han bara ”dansskor”, sportsandaler och flipflops. Men han fick ändå inga skoskav. Jag fick skoskav på fyra ställen, och den sista dagen hade jag en så besvärlig blåsa under en tå att plåstren hjälpte föga.
Och den tredje saken jag kunde ha haft med mig mera av var bindor, men det hade jag ju hoppats slippa… och det fanns att köpa. Sen hade jag gärna kunnat ha något par strumpor och strumpbyxor till. Jag hade väl inbillat mig att jag skulle vara mera barfota än vad jag var. Och så hade det inte skadat att ha ett par shorts och en solklänning till. Men jag klarade mig med det jag hade, och sånt fanns ju också att köpas om man hade haft lust. En solklänning köpte jag faktiskt, men den sparar jag till den finska sommaren.