dag 62 – hästar och pojkar och sånt

Om jag minns rätt, har jag tidigare skrivit om att ”HÄST” eller ”PONNY” stod överst på alla mina önskelistor när jag var ca 10-15 år. Naturligtvis fick jag aldrig någon häst. Vi bodde i stan, och inte hade mina föräldrar råd.

Men jag funderade på det där med hästar, då jag vaknade i dotterns rum i morse och låg en stund och tittade på hästbården, som är tapetserad en bit under taket. Varför är det så vanligt att flickor tycker om hästar? Det finns förklaringar som antyder att flickorna gillar att gosa med något eller någon, och att man gosar med hästar tills man blir lite äldre och börjar gosa med pojkar i stället. Det kan förvisso ligga något i den saken, med tanke på att många flickor slutar rida i högstadieåldern, men ändå köper jag inte riktigt den förklaringen. I mitt fall stämde den åtminstone inte. Jag minns att en kompis pappa frågade mig, då jag var 16 år och hade slutat rida, om jag hade bytt ut hästarna mot pojkar. Mitt ärliga, lite förvånade och en smula indignerade och generade svar var ”nej”. Jag hade för många fritidssysselsättningar, och var tvungen att gallra, eftersom jag fick mitt första ”nervsammanbrott” eller vad man nu ska kalla det, bara satt och grät och inte fick något till stånd. I samma veva gick ridskolans ägare i konkurs, vilket gjorde valet lättare, då jag skulle ha varit tvungen att söka mig till något nytt ställe för att kunna fortsätta med den hobbyn. Någon pojkvän hade jag inte. Och det där med att byta ut hästar mot pojkAR kändes oerhört oanständigt och lösaktigt, frånsett att ingen heller ville ha mig 😀

Jag var ju med i en strängt religiös väckelserörelse, där det framhävdes vikten av att hålla sig ren (inte tvättad, utan sexuellt obefläckad) och spara sig för Den Rätte. Den där som man skulle gifta sig med, och ha sex med sen när man var gift och sen leva lyckligt tillsammans med i alla sina dagar. Inte f-n (ursäkta 😀 ) skulle man hålla på med pojkAR som om de var en hobby eller några husdjur att gosa med…

Att verkligheten var mer komplicerad än så fick förstås både jag och många med mig tampas med. Både då och senare. Faktum är att jag är förvånad över att inte den här aspekten har kommit fram i diskussionen kring vaccinera eller inte vaccinera mot papillomvirus. Att flickor i strängt religiösa områden avstår från vaccinet i högre grad än flickor från andra geografiska områden är helt förklarligt utgående från mina erfarenheter. Skulle man ha tagit emot ett sånt vaccin, hade det ju varit detsamma som att erkänna att man kanske skulle kunna tänka sig att ha sex före äktenskapet, och blotta tanken hade ju fått en att skämmas ihjäl. Att det sen finns luttrade vuxna, typ hälsovårdare, som försiktigt kan säga att så tänker du nu, men du kanske inte tänker så om några år, hade väl gjort en än mer upprörd. Och föräldrar som är fostrade i samma anda vill säkert inte heller tänka sig att deras flickor skulle vara Dåliga Flickor som skulle behöva ett sånt vaccin. Men det här har jag inte hört någon säga högt, vilket visar på att det fortfarande, snart 40 år efter att jag var i den åldern, är något man talar väldigt tyst om i vissa kretsar.

Men tillbaks till det där med hästarna. Alla mår bra av positiv beröring. Det är viktigt att få kramas och gosa. Och husdjur är tacksamma goseobjekt, eller t.o.m. subjekt, eftersom de också kan uppvisa ett beteende som människor kan tolka som kärvänligt. Sen är det en härlig känsla att få djur att samarbeta med en, som t.ex. när man rider. Varför är det då fler flickor än pojkar som rider? Antagligen för att det är kulturellt betingat, man söker sig till samma fritidssysselsättningar som kompisarna, det bara blir så.

0 reaktioner på ”dag 62 – hästar och pojkar och sånt”

  1. Skulle gissa samma tillfredsställelse att styra eller få en motor att fungera eller att behärska x antal hästkrafter i sin besittning. Det har nog mer att göra med om man är sak eller personinriktad. Men där förekommer ju inte aspekten att ha ETT vidunder under sin karriär, fast sällan håller en tex. Motorcykel en hel livstid, eller att man skulle få bara en chans under sin livstid att köpa en motor/hus/bil/båt/villa etc. Det är nog mera ”tillåtet” att handla och vandla med både det ena och andra nuförtiden, dessutom finns det något som heter andra chansen också i Finland, tex vid konkurser och överskuldsättning. Men passa upp med polygami, det är ännu olagligt enligt finsk lag 😉

  2. …sen finns det ju vissa klara fördelar med att hålla sig till EN pojke, och andra klara fördelar med att pröva flera pojkAR under sin livstid, utan att sätta desto mer värdering i det…

    1. Sant, Miisu, jag håller med om både det ena och det andra i dina kommentarer. Att styra hästkrafter, en eller flera, att cykla, att springa… allt detta ger också en känsla av frihet. Och det där med fördelarna med en eller flera pojkar – så är det ju, och tyvärr kan man inte göra om varken det ena eller det andra så att man skulle få testat vilket som var bäst för just en själv 🙂 Alldeles utan desto mera värderingar.

  3. Hästar fascinerar för att de är så stora och starka, och ändå kan visa tillgivenhet. Husdjur överhuvudtaget är bra för välbefinnandet, vare sig man är pojke eller flicka.

    1. Det håller jag med om, Kicki, alla barn – och säkert också vuxna – mår bra av kontakt med husdjur. Du kan ha rätt i att det är extra fascinerande med hästars tillgivenhet, och samspelet med dem, just för att de är stora och starka.

  4. måsa-mållon

    I min ungdom var det inte poppis med ridning bland flickor,åtminstone inte på landsbygden.I min by fanns det ett par vilda ”fålar” som sprang lösa då och då och sparkades,så vi var mest livrädda för hästar.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *