I Norge lär man ha som tradition att läsa ”påskekrim”, alltså kriminalromaner, under påskledigheten. Jag har ju nästan alltid ”krim” på gång, så också under påsken. Äntligen kom jag mig för att läsa boken som jag köpte till mig själv i julklapp, ”I maktens skugga” av Viveca Sten. Tanken var att jag skulle ligga i soffan, äta choklad och läsa den när jag hade jullov, men i stället blev den sparad till påsken då jag inte längre har den gamla soffan kvar, så jag satt i stället i en av de där obekväma fåtöljerna och läste den. Maken har försökt trösta mig med att folk bjuder ut soffor på Findit hela tiden, men… har man lagt ut pengar för sisådär 10-20 Finditsoffor på böter och självrisk för en onödig krock man ställde till med kan man ju plåga sig själv med att fortsätta sitta i en obekväm fåtölj ett tag till, eller hur? Nå, hursomhelst, jag gillar Viveca Stens böcker om morden på Sandhamn, och den här gjorde mig inte heller besviken.
Så lyssnade jag klart på en bok som jag inte riktigt vet hur jag ska kategorisera. ”Alkemistens dotter” av Carl-Michael Edenborg. Det är inte en kriminalroman, men nog en spänningsroman, i historisk miljö. Fängslande men lite… överdriven, om du frågar mig. Lite naiv också. Men, helt ok att läsa.
I går började jag lyssna på ”Citymorden” av Lars Bill Lundholm. Jag har läst de övriga böckerna i serien om Axel Hake och gillat dem allihop. Den här verkar också bra. Vad svårt det är att beskriva det där bra egentligen.
Dessutom har jag lämnat på hälft med ”Godset” av Isaac Bashevis Singer. Inte för att den är tråkig utan för att jag hellre läser böcker i ljudformat numera. I går la jag mig på dotterns säng och tänkte fortsätta läsa den (ibland orkar jag bara inte med den obekväma fåtöljen, he he) men övermannades av trötthet och slöt ögonen i stället.
Det är alltså Citymorden och Godset som gäller nu.