Ja, det här är ännu ett tema som jag säkert skrivit om många gånger tidigare. Men jag kan bara inte låta bli, då jag läser i dagens Vbl att ”Samhället får betydligt mera valuta för pengarna genom att utbilda män än kvinnor”. I Finland, alltså. Kvinnorna studerar längre, är oftare hemma med barnen och betalar alltså inte tillbaks sin utbildning till samhället i samma utsträckning som män, menar OECD:s utbildningsjämförelse. Det stämmer säkert, när jämförelsen beaktar skatteinkomster och inbesparingar i socialbidrag, men inte den nytta samhället har av de resultat som anställda inom olika branscher producerar.
Man borde ju räkna på ett annat sätt, vilket ju också framgår av FNB:s notis, eftersom t.ex. sjukskötare då är väldigt olönsamma att utbilda. Och som det sedan står: ”Resultatet skulle säkert vara ett helt annat om man beaktar vilka effekter en nedläggning av sjukskötarutbildningen skulle få för samhället”. Det gäller ju även för föräldrar som stannar hemma med sina barn. Hur skulle samhället se ut om ingen födde barn eller tog hand om dem??? Ja, jag vet att jag talar för min sjuka mor, jag som har varit en bidragstagare av rang och inte kommer att hinna betala tillbaks detta åt samhället innan jag går i pension. Men ändå. Det är sannerligen dags att också uppskatta arbetet med att ta hand om hem och barn, såheså.
Och jag tycker fortfarande att det är märkligt om jag som högutbildad kvinna borde få mindre lön under de futtiga år jag hinner jobba än en man som gör liknande arbetsuppgifter. För det kan inte enbart handla om att jag har kortare erfarenhet pga att jag har gjort allt möjligt annat, det måste finnas fler förklaringar…
Vi borde absolut räkna in allt hushållsarbete och vårdarbete som gratis görs hemma i BNP och annan statistik, annars blir alla jämförelser skeva. Sen är ju frågan om jag som kvinna skall strunta i magisters-, eller doktorsexamen bara för att jag just är kvinna?
Förr tänkte man väl mera så – att kvinnor skulle strunta i att ta sånt, det var inte deras sak. Nu är det lite underförstått så att om man tar en examen borde man göra det när man är ung och sen borde man vara j*vligt tacksam mot samhället som gett en den möjligheten och ägna resten av sitt liv åt att betala tillbaka detta åt samhället i form av produktion som höjer BNP och avstå från att föda barn och sånt som fördröjer och förhindrar produktionen…
http://www.ot.fi/Story/?linkID=125485 Om man skulle utföra en positiv ddiskriminering och börja ge kvinnorna bättre lön än männen, i samma förhållande som männen nu får bättre lön än kvinnorna. Månne det skulle jämna ut skillnaderna? Sen har jag också sett att kvinnor tar bättre hand om sina sjuka makar, medan män lättare skiljer sig om hustrun invalidiseras – det är säkert också en inbesparing för sammhället att kvinnor sköter sjuka i hemmet och de inte läggs in på vård (tänk om alla barn under 9 som blir förkylda skule kräva vårdplats). För att inte tala om inbesparingar som görs när kvinnor sköter vård av friska män i hemmet, utan ersättning (och därmed utan att betala skatt på arbetet).
Ja verkligen… och sånt där ”räknas inte”… det är inte klokt… Har inte tänkt på det där med positiv diskriminering. Det kanske vore nåt?