Det hĂ€r med vilka sĂ„nger man gillar Ă€r rĂ€tt intressant. Det finns, Ă„tminstone för mig, sĂ„nger som jag pĂ„ nĂ„got sĂ€tt kĂ€nner att ”man borde tycka om” men som jag inte gillar alls. FastĂ€n texterna Ă€r fina osv.
För min del Ă€r det framför allt dystra visor och psalmer, dĂ€r jag tycker att melodin inte överensstĂ€mmer med budskapet, som skĂ€r i öronen. Sen gillar jag inte heller riktigt svulstiga kĂ€rleksballader, dĂ€r budskapet blir… kvĂ€vande, liksom, och jag kĂ€nner att jag verkligen undanber mig att vara föremĂ„l för den sortens hĂ€ngivenhet. Ăven om det vĂ€l ligger nĂ„got i tanken att det som Ă€r för fĂ„nigt för att sĂ€gas, kan sjungas.
Exempel pÄ sÄnger jag ogillar:
- I folkviseton. ”…och grĂ„ten Ă€r min nĂ€r du grĂ„Ă„Ă„Ă„ter…” *stön, suck, rys* httpv://www.youtube.com/watch?v=YOxYx9N5XDU&feature=related Antar att man borde tycka att den Ă€r fin, men det Ă€r nĂ„got med den som jag bara inte kan med…
- Har du visor, min vĂ€n. ”…sĂ„ synd om de sĂ„nger som aldrig blir sjungna…” Har man inte varit stressad förr sĂ„ blir man det verkligen av den hĂ€r visan. Inte *** har man möjlighet att sjunga alla visor som vill bli sjungna heller… httpv://www.youtube.com/watch?v=jQ4CJanvTVI&feature=related Och jo, den Ă€r sĂ€kert ocksĂ„ sĂ„ vacker, men jag klarar inte av den…
- I tro under himmelens skyar. ”…Ă€n rĂ€ckes Guds frĂ€lsning, Ă€n rĂ€ckes Guds frĂ€lsning till den som sig Ă„ngrar och tror…” Det Ă€r ju en positiv sak, vĂ€l? Varför ska den dĂ„ framkvidas med denna dystra melodi? Den hittade jag tyvĂ€rr inte pĂ„ youtube… men den tycks finnas pĂ„ Spotify. Vet inte om lĂ€nken fungerar… Johannes Youth Choir â I tro under himmelens skyar (In faith ’neath the Sky) (arr. B. Berg): I tro under himmelens skyar (In faith ’neath the Sky)
- Mitt hjĂ€rta stĂ€ndigt sjunger. ”Mitt hjĂ€rta stĂ€ndigt sjunger, det kan ej lĂ„ta bli. FrĂ„n alla tunga bördor har Jesus gjort mig fri.” Det Ă€r vĂ€l ocksĂ„ positivt, och rimmar sĂ„ illa med den nedstĂ€mmande melodin…. Den hittade jag varken pĂ„ youtube eller Spotify. Den som kan noter kan ju kolla in den hĂ€r đ http://evl.fi/Psalmbok.nsf/ps/300?OpenDocument
- Ja, sĂ„ har vi ju de svulstiga kĂ€rlekssĂ„ngerna. T.ex. den hĂ€r httpv://www.youtube.com/watch?v=ZGoWtY_h4xo Uuuh, blÀÀÀÀ….
- …eller den hĂ€r… httpv://www.youtube.com/watch?v=SR6iYWJxHqs&ob=av2e …bevare mig vĂ€l…
Ja, vad Ă€r det som gör att man (lĂ€s: jag) inte gillar de hĂ€r, de Ă€r sĂ€kert hur fina som helst, var och en pĂ„ sitt sĂ€tt…
NĂ€meeen, hur kan man inte tycka om ”I folkviseton” och ”Har du visor min vĂ€n” đ Tycker du inte om ”Höstvisa” heller?
AlltsĂ„ nej, det Ă€r ju bra att man tycker olika. Har jag hört đ
Paradoxalt nog gillar jag Höstvisa. Men jag har en kĂ€nsla av att det gillandet har kommit med Ă„ren, att jag tyckte att den ocksĂ„ var sĂ„ dĂ€r stressande dyster nĂ€r jag var yngre. NĂ€r det gĂ€ller ”I folkviseton” och ”Har du visor min vĂ€n” kĂ€nns det sĂ„ dĂ€r att man BORDE tycka om dem, men *gnnnnnnhhhh* det kan inte hjĂ€lpas, jag fĂ„r gröna nippor av dem…
Minns du förresten, Haje, att ”I folkviseton” ocksĂ„ sjöngs pĂ„ makens och mitt bröllop, dĂ„ gĂ€llde det bara att gilla lĂ€get, uppskatta det vĂ€lmenta och se glad ut…. đ
Jag Ă€r oxo lite chockad att du inte gillar 1. och 2. Dom gillar ju till och med jag đ
3. och 4. sÀger mig inte sÄ mycket.
AngĂ„ende de tvĂ„ sista sĂ„ hĂ„ller jag FULLSTĂNDIGT med dig.
Tomas, vissa saker kan man bara inte förklara… đ Jag KAN inte med 1. och 2., sĂ„ Ă€r det bara… Men jag kan tĂ€nka mig att du inte heller gillar 5. och 6. đ
Hrmpf!!! Man/kvinna fĂ„r inte ogilla ettan. Den Ă€r liksom ”helig” den. (Det hade visst med ett bröllop att göra ..)
DĂ€remot Ă€r mitt hatobjekt numero uno ”De sista ljuva Ă„ren”. Ăde och elĂ€nde. Terror.
Obs att jag aktiverat mig och börjat kommentera igen. Kors i taket. IgÄr skrev jag tom. 2 kommentarer. (Tror jag det var)
Hm, Katarina, det Ă€r en ”helig” sĂ„ng pĂ„ mĂ„nga bröllop. Och folk sitter och torkar en romantisk tĂ„r ur ögonvrĂ„n medan jag sitter och vrider mig över smörjan… đ
PĂ„ sĂ€tt och vis Ă€r den fin, ja. Men den antyder ett Ă€goförhĂ„llande som jag vĂ€rjer mig mot. Jag tycker inte att man ska ”ta” nĂ„gons hjĂ€rta och mena att man har det för resten av livet, inte heller att man ska ta grĂ„ten av nĂ„n… trots att man ska glĂ€djas med den som Ă€r glad och sörja med den som grĂ„ter och, nĂ€r man blivit ett par, tĂ€nka ”vi” mera Ă€n ”jag”.
Man Ă€r ju i alla fall fortfarande ett jag, som delar detta vi, och en mĂ€nniska kan aldrig utgöra en annan mĂ€nniskas hela lycka… Om man tror sig Ă€ga den andra mĂ€nniskan, eller hennes hjĂ€rta, hennes grĂ„t osv., vad kan det fĂ„ för konsekvenser? Det Ă€r bĂ€ddat för svartsjuka, kontrollbehov, kanske misshandel… Samma sak med de dĂ€r smöriga ”I would die for you”-sĂ„ngerna…
heeehh…det var ju nĂ„n grej pĂ„ fb dĂ€r man skulle förknippa sina fb-vĂ€nner med viss musik och jag kom att tĂ€nka pĂ„ musiken pĂ„ ert bröllop đ
Ja, Haje, sĂ„ var det visst… đ
Int mĂ„st man tycka om allt. Jag har ocksĂ„ sĂ„na som ger mig nippor, andra börjar man gĂ€spa av, plus att alltför rockigt inte passar i mina smĂ„ öron đ Men jag kom just att tĂ€nka pĂ„ dendĂ€r visan om andjakten. DYSTRA ORD men melodin i dur! ”En afton vi summo sĂ„ sakta i sĂ€ven…” lĂ„ter hur gemytligt som helst…
Elovena, jag hĂ„ller med, den dĂ€r visan om Ă€nderna Ă€r liksom raka motsatsen, som inte heller passar sĂ„ bra – glĂ€ttig melodi och dystert budskap…
Undrar vad kompositörerna och textförfattarna har för tanke bakom ett sĂ„dant val? Risken finns att budskapet uppfattas som ironi i bĂ„da fallen…
Jag har inte sĂ„ svĂ„rt för texter, en del Ă€r bra och andra mindre bra eller rent av dĂ„liga. Men texter ger mig inte ”gröna nippor”. Det gör dĂ€remot jazz, all jazz!
Har du visor min vĂ€n sjung dem nu – Men om man inte har fĂ„r man ju vara tyst. đ Den fastnar i huvudet. Annars Ă€r texterna oftast inte sĂ„ mycket att hĂ€nga i julgranen.
Psalmerna i moll passar mitt sinnelag, har alltid tyckt om dem. Det Ă€r sĂ€kert den finska sjĂ€len… đ
Men musiksmaken vÀxlar nog lite med humöret, ibland Àr det nog bara hÄrdrock som gÀller. 5 och 6 Àr inget för mig.
Det finns vĂ€l inget borde mĂ„ste med musik, alla har sin smak. đ
Underligt nog, Lena, sĂ„ finns det vissa sĂ„nger dĂ€r jag inte alls bryr mig om att texten Ă€r hur fĂ„nig som helst, jag gillar dem Ă€ndĂ„ för att de ”lĂ„ter bra”. Det Ă€r fullstĂ€ndigt ologiskt. Eller sĂ„ Ă€r det nĂ„n individuell logik hos mig som jag inte lyckats identifiera Ă€n. Jag tycker t.ex. om Thorleifs ”Sweet kissing in the moonlight” (ser för mig hur Katarina ryser ;)) fastĂ€n den Ă€r störtlöjlig. ”VĂ€rlden stannade och allt blev tyst nĂ€r vĂ„ra lĂ€ppar möttes i en kyss” …uuuh, vilken smörja, inte stannar ju vĂ€rlden bara för att nĂ„n pussas heller, men Ă€ndĂ„ tycker jag att den lĂ„ter sĂ„ bra…
Ja, och sĂ„ skulle jag ju kommentera det dĂ€r med psalmerna – jag tror ocksĂ„ att det Ă€r ”finskt” att kunna lovsjunga i moll, men det ligger inte alls för mig… vissa psalmtexter tycker jag nog Ă€r vĂ€rdiga och fina och kommer till sin rĂ€tt med en melodi i moll, men inte om de har ett (som jag uppfattar det) glatt budskap.