Undrar hur andra strömmingsstekare ställer till det rent praktiskt, då de ska steka strömming? Jag tycker att det är kladdigt och krångligt, fastän det egentligen borde vara enkelt. Jag brukar salta lite inuti strömmingarna, och sen vända dem i rågmjöl innan jag steker. Fingrarna blir väldigt kletiga av blandningen av rågmjöl och fisksaft. Tidigare har jag tagit en strömming i taget, saltat den, panerat, och lagt de panerade fiskarna på en tallrik i väntan på att jag ska ha tillräckligt många för att de ska ta upp en hel stekpanna, först då har jag börjat steka.
Det sämsta med det förfaringssättet är a) att skaftet på teskeden som jag brukar ha i saltkaret blir så kladdigt och b) att jag blir vansinnig av att ha kladdiga fingrar, så jag måste skölja och torka dem stup i ett. Idag tänkte jag att det kanske är bättre att salta alla fiskarna först, och sen mjöla alla, så slipper jag varva saltandet och mjölandet och risken att få fiskkontaminerat rågmjöl i saltkaret. Trots att jag är en veritabel slarvmaja, är jag synnerligen noggrann när det gäller livsmedelshygien, och medveten om att fiskar kan ha en massa bakterier på sig, och jag vill inte odla någon bakteriehärd i saltet som man sen ska använda till alla möjliga framtida maträtter.
Så jag tog en tallrik till som hjälpmedel. Jag hade sammanlagt fyra tallrikar. En där de opreparerade, rensade fiskarna låg, en där jag placerade fiskarna vartefter jag saltat dem, en där jag hade strött ut rågmjöl att panera dem i och slutligen en där jag placerade de stekfärdiga, panerade fiskarna. Jag tror att det här var ett effektivare system.
Fast saltskeden blev ändå kladdig av fisksaften, så den hamnade i disken. Jag hoppas bara att jag inte droppade alltför mycket fisksaft på saltkaret eller i saltet. Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det där. Kanske jag borde ösa upp salt i något annat, och inte ta salt ur det allmänna karet? Bara hälla upp så mycket salt som jag tror ska gå åt i ett annat kärl, och ta salt ur det? Eller blanda saltet i rågmjölet?
Sen är det en annan sak att man ju borde vara tacksam över att fiskaren har rensat fiskarna, men inte kan låta bli att sucka över att det inte är tillräckligt noggrant gjort för mina argusögon… allt borde man då göra själv. Korrigering av rensningsresultatet kladdar till proceduren ytterligare 😉
Hur brukar du göra?
Salt i mjölet och panerar rubbet på en gång.
Det påminner om det något mer mångordiga tipset min syster skrev på fb. Tack till er båda, Frodiga G, jag ska testa det nästa gång!
Om nån undrar vad min syster skrev, kan jag citera det här (ifall det till äventyrs finns andra som fumlar med strömmingarna lika mycket som jag):
”blanda saltet i rågmjölet, smaka av, det ska vara ganska salt. Ta fram ett skärbräde, sikta mjöl-saltblandingen över skärbrädet. Rada på strömmningen, tvätta händerna;) sikta på mjöl-salt blanding och stek. Upprepa x antal gånger tills alla fiskar är stekta. Alternativ, häll stömmingen i en stor skål, salta och rör om, gör som ovan fast utan salt i mjölblandningen.”
Fiffigt det med skärbredan. Tackar, skall tipsa mufsen 🙂 Kram o god måltid 🙂
Tack mumsen, det smakade gott! Kram, och mufsen kan ju pröva sig fram om det passar med skärbrädan eller om tipset med plastpåsen är ännu enklare.
Hej!
Det absolut enklaste är att blanda mjöl/salt i en plastpåse. I med strömmingen, blås i luft, förslut och skaka. Sen kan du bara plocka ut och steka de färdigpanerade godbitarna! 😉 Med fortfarande rena händer..
Hej Apan/Tvillingen!
Tack för det tipset, jag fick också samma tips på facebook 🙂 Trevligt med läsare både här och där, nu ska det bli enklare nästa gång jag steker strömming…. Det där med påsen kan jag tänka mig funkar bra för en liten mängd fisk, medan det där med skärbrädan är bra för stora mängder.
Vid hel strömmimg (ej strömmingsflundror) blandar jag mjöl o salt i en plastpåse. I med en näve strömming (6-8st) skaka om och vänd på påsen ordentligt. Strömmingen paneras då på alla sidor, läggs på fat för stekning. Sedan tar man en ny näve strömming och upprepar proceduren tills allt är panerat. Snabbt, enkelt, minst disk. Strömming är gott, Ät Fisk!! 😀
Tack Zwei, jag tänkte faktiskt på att det här borde vara ett ämne för dig 🙂
I sommarstugan på Vindö åts enorma mängder strömming, och då vatten skulle bäras in från tomtgränsen var detta en utmärkt, diskbesparande metod. Jag panerar alltid i ströbröd(skorpsmulor) då jag tycker rågen tar över för mycket av smaken.
Nu såg jag att herr A/T smet in här före mig med Mitt recept. Jag får be om ursäkt å hans vägnar. 😀 😀
När det gäller strömming vill jag nog ha rågmjöl som panering, Zwei, ströbröd påminner för mycket om wienerschnitzel 🙂
Ni är flera som konkurrerar om påsreceptet, jag fick liknande tips av vänner på fb också innan det hann hit…
Men det var väldigt bra att jag erkände mina stekbekymmer här på bloggen, nu vet jag bättre till nästa gång. Jag TROR att sättet jag hittills tillämpat när det gäller att panera strömming härstammar från mina föräldrar, jag ska ta och fråga upp hur de gör. Det jag minns hemifrån var att de brukade lägga strömmingarna omlott i stekpannan och lyfta hela paketet när det skulle vändas. Så skicklig är inte jag. Jag lägger dem också omlott, men sen när jag ska vända ramlar en del av dem lite huller om buller 🙂
Hej Yvonne! Jo, stekt strömming är gott. Vill man ha dem aningen godare än med Zweis recept skall man i stekpannan lägga ett tunt lager av små kvistar från en enbuske. Då upplever den som äter en njutning som övergår allt förstånd. Mvh.
Tack för tipset, Herbert, det har jag inte hört tidigare!