Idag skulle jag ringa i ett litet ärende till hälsostationens sjukvårdsrådgivning. Det tycks bli mer och mer invecklat. Förr ringde man ett lokalnummer direkt, och var det upptaget så var det. Man fick försöka på nytt om en stund. Och det kunde rent av hända att någon svarade fastän det inte var telefontid, även om det är lite betänkligt att göra så, eftersom det inte är riktigt rätt mot vare sig patienten man har i mottagningsrummet och patienten i telefonen att man diskuterar så att saker som kan sortera under tystnadsplikten hörs. Nå, i ett mellanskede har det varit så att man har fått höra ”ni är i kö”, sagt av en automatröst, och så har man fått lyssna på musik tills någon har svarat.
Nu är det tydligen inte längre så. I stället svarade en automatröst något i stil med att om du vill tala med någon vid hälsostation x på svenska, tryck 1, om du vill tala med någon vid hälsostation y på svenska, tryck 2, jos haluat puhua… osv. – Oj nä, tänkte jag, plötsligt pinsamt tekniskt okunnig. Min telefon har en sån där stor display, där man förvisso kan få fram siffror som man kan blippa på, men hur gör man mitt under ett pågående samtal för att få fram dem? Jag glodde på telefonen och missade en hel del av det som automatrösten rabblade upp, och så tänkte jag att jag förstås kan dra ut det fysiska tangentbordet som finns på telefonen och knappa in siffrorna där….. men vad var det nu jag ska välja för att komma till hälsostation x och på rätt språk (onödigt att besvära dem med att prata finska med mig)… månne jag måste ringa upp på nytt så att jag får höra budskapet från början… Men så hörde jag att automatrösten föreslog att man kan tala in ett meddelande efter pipet och ange sitt telefonnummer, så ringer någon upp efter kl 12. Lättad gjorde jag så, jag talade in ett meddelande och väntade snällt i tre timmar, varefter en trevlig hälsovårdare mycket riktigt ringde upp. Visserligen från ”fel” hälsostation, kanske jag hade missat nåt då jag i min förvirring inte lyssnade på hela budskapet, men jag fick vänligt och gott bemötande och ärendet reddes ut så långt det gick för tillfället (fortsättning följer i morgon, för det fanns ju inga läkartider kvar till i dag, och så fanns det andra omständigheter som måste beaktas också….). Det var ju tur att jag fick hjälp och inte blev ombedd att ringa på nytt i morgon och göra rätt då 🙂
Nåväl. Det är säkert väldigt bra att sortera samtal så där och tanken är väl att man ska få hjälp på sitt modersmål och från rätt ställe. Men om det var så där förvirrande för mig, hur råddigt ska det då inte vara för äldre personer eller för personer som hör dåligt… eller är ännu o-tekniskare än jag…
Jo, min mamma fick nog ta om det flera gånger innan hon fick allt på rätt.Tur att hon är skärpt ännu,86 år som hon är.Ännu värre var det när hon skulle beställa läkartaxi enligt det nya systemet, men till slut lyckades hon med det också.Vet inte om jag skulle ha lyckats lika bra… 🙂
Det är sannerligen en sorglig utveckling vi bevittnar. Frågar man mig så är det service från den allra sämsta ändan när man skall tvingas tala med en maskin. Det är ingen service överhuvudtaget (själv pratar jag aldrig med en svarare!).
När teknokraterna kommer med sina innovationer, ja då är beslutsfattarna genast med på noterna så fort man nämner ordet besparing. Jag har konstaterat tidigare vid flera tillfällen att det är bara en tidsfråga innan jag måste ha en personlig assistent för att klara ett normalt liv i detta samhälle.
Kära vänner! Den inveckling som ni beskriver kallas UTVECKLING! Och vi som inte förstår att vara positiva kallas bakdantare, och en hel del annat också.
Då jag skulle fara hem från sjukhuset tillät jag inte att taxi beställdes på det nya sättet. Jag beställde själv byns invataxi att hämta mig. Jag kan ta omaket att själv ansöka om ersättningen i efterskott.
Jaa hmrrrf, hamnade på annan ort igår när jag skulle uträtta ett ärende i grannbyn, grrrrrrr. Fick mej meddelat att jag rings upp den 14.5 mellan klockan 11:00 – 13:00. Gissa vem som morrade halva da’n, grrrrrr. Det ser ut som om ”kunderna” är påväg att tvingas göra arbetet. Kanske vi får skriva ut recept åt oss själva snart ????? Kramar
jag känner mej lyckligt lottad som ännu kan tala med en sköterska ”live” då jag ringer till HVC. Jag är visserligen teknikintresserad och skulle tex inte ha nåt emot att beställa tider osv via nätet, men det är en helt annan sak. Tycker synd om min mormor (och alla andra i liknande situationer). Hon bor i en av landets större städer, är över 90 år gammal och otroligt frisk för sina år. Hon har dock starr i båda ögonen och hör dåligt på ena örat. Så när hon tappert försöker ringa till stans läkarstationer och blir ombedd att knappa in numror så blir det ju bara fel, för hon ser inte siffrorna, och hör kanske inte rätt då maskinen ”talar”. Inte heller får hon betald taxifärd för att uträtta sjukhusärenden, hon anses för frisk för sånt. Så många gånger har hon snällt fått traska iväg med sin rollator i ur och skur ett par km för att personligen besöka sin hälsostation. Är det så vi verkligen vill behandla alla äldre/sjuka/svaga i vårt samhälle? Teknik och utveckling i all ära, men i vissa fall har det gått för långt.
Jag beställer också gärna t.ex. tider via nätet. Men om man vill ringa och diskutera någonting, då skulle man ju verkligen vilja få svar av en människa… Men säkert var det många som var missnöjda förr också, då det kunde vara upptaget hur länge som helst då man försökte ringa. Knepigt är det ju också, då man är på jobb när HVC har telefontid, och inte själv kan sitta i telefon hur länge som helst. Det blir säkert aldrig så att alla är nöjda…
Det där med din mormor, Xenia, det låter verkligen ledsamt, och det finns säkert många i liknande situationer – som är för ”friska” och ändå inte 🙁
Måsa-mollon och Notgubben, jag tror också att jag skulle beställa ”min” taxi och ansöka om ersättningen i efterskott, det verkar faktiskt väldigt invecklat och osmidigt med det där nya systemet, Måsa-mollons mamma var nog envis och duktig som klarade av det.
Bogart, jag kan nog prata med telefonsvarare, för jag tycker att det är bra att jag får föra fram mitt budskap och tänker att någon lyssnar på det senare, men visst är det mycket bättre om man får föra fram sitt budskap på en gång…
Mumsen, det låter verkligen förargligt 🙁 Fast det där med att skriva recept själv skulle man nog kunna göra ibland 😀 förr var det rätt enkelt här då vi hade vår bekanta rådgivningsläkare i kyrkbyn, så det hände nån gång att jag mer eller mindre talade om för honom att ”jag har krämpa X, kan du vänligen skriva ut medicin Y, tack” 😀
Skämt åsido, det är ju bra att du blir uppringd, men det låter som en lång väntetid… I vårt fall gällde ärendet sonen, och han fick inte läkartid följande dag utan den 21.5… kanske han hinner bli bra tills dess…