…jo, jag är fortfarande på efterkälken. Följande dag blev det till att besöka polisstationen för att anmäla ärendet (med hänvisning till rapporten som poliserna skrev föregående dag. Och så fick jag skriva under på att jag inte bestrider min skuld. ”Den misstänktes underskrift”. Det låter allvarligt. (Och varför är ”misstänkt” i maskulinum???)
Jag fick böter för äventyrande av trafiksäkerheten i enlighet med Strafflagen 23 kap. 1 §, underlåtenhet att i korsning iaktta med trafikmärke angiven väjningsplikt enligt Vägtrafikförordning 3 § 2. Så kan man uttrycka det. Rätt åt mig, men visst hade jag önskat att olyckan aldrig inträffat och visst hade jag haft vettigare saker att använda pengarna till…
Sen var det ”bara” att skärpa till sig, för jag skulle raskt iväg till jobbet för att föreläsa. Nå, underligt nog lyckades jag med den saken. Men sen var det kört (hö, hö), jag kände att jag inte klarade av att jobba mera den dagen. Iväg till försäkringsbolaget för att göra en skadeanmälan, och sen till arbetshälsovården för att få en tid till läkare för sjukskrivning. Jag fick en läkartid kl 18, och blev sjukskriven resten av veckan. Läkaren undersökte nacken, och sa att den vanligaste skada man får vid den här typen av kollisioner är whiplash-skador, och att de kan ge sig till känna efter några dagar.
Ont i nacken har jag inte, däremot rejäl migränartad huvudvärk som jag håller borta med värkmedicin. Jag reagerar ofta med magont eller huvudvärk om något har hänt, så jag tror inte att det är en sak som direkt har med krocken att göra, det är nog psykosomatiskt.
Så köpte jag en stor pizza till mig själv. Inte för att jag var värd den, utan för att jag liksom behövde den.