fbpx

inlägg 42. Första inlägget från macbooken

Nåjaaa, nu ska det väl bli skriva av, då undertecknad har försetts med en splitterny MacBook Air. Macen och jag håller på att bekanta oss med varann, lite trevande i början. Lyckligtvis är det inte första gången jag ger mig in i applevärlden, annars skulle det nog vara ännu krångligare än det redan är.

Men det är underbart skönt med en dator som svarar och inte behöver ha en kvart på sig varje gång den ska ladda upp något. Och en mackapär med ett fysiskt tangentbord, å vad jag ogillar touchscreenar…

Allt har emellertid sina baksidor. Det finns hyfsade laptopar som kostar en tredjedel av vad den här kostade. Kommer den verkligen att visa sig vara värd sitt pris? Det återstår att se. Inbitna macanvändare sjunger märkets lov i alla tonarter. Visst påverkas man av det. Det här är tredje gången gillt som jag funderat på att skaffa en mac. Samtidigt tänker jag att folk inte täcks annat än låtsas vara entusiastiska över sina macar när de nu betalat ett sånt överpris för dem…

Och nånstans ska man ju spara in pengarna till den också. Med en suck i hjärtat har jag kommit fram till att det enklaste sättet att spara för mig är att avstå från gelnaglar i 14 månader 😀 så har jag sparat in priset. Och då ska det inte köpas nagellack heller. Sånt är livet.

Men jag har redan hunnit boka en tid för gelnagelkorrigering i maj, det får bli sista gången för ett tag, det då. Om jag inte kommer på något annat jag hellre avstår ifrån. Eller något jag skulle kunna sälja. Fast om jag ska sälja loppisprylar för nån euro styck tar det länge innan jag har skramlat ihop summan.

Sånt är livet. Ha en fortsatt bra första maj, alla!

0 reaktioner på ”inlägg 42. Första inlägget från macbooken”

  1. Trevligt att du kommit igång med Macen! Har hört att det inte ska vara så enkelt att omvända sig från de vanliga modellerna. Men tänk så lätt att spara till en sån genom att avstå från gelnaglar 🙂 Jag skulle ha huset fullt med Macar vid dethär laget, då jag inte ens lackar naglarna …

    1. Fniss, kanske det, Kicki 🙂

      Fast för mig känns det inte helt lätt att ha olackade naglar, även om jag förstås har det av och till. Men jag har haft långa lackade naglar sen högstadietiden, så de är liksom en del av min image…

  2. Det är… öh, hur ska jag förklara. Man går till en manikyrist, som vid behov applicerar en förlängning på de egna naglarna om man inte är nöjd med den naturliga längden. Sen förstärker hen dem med ett lager gel som torkas under ultraviolett ljus och blir jätteskarpt. Efter det målas de med önskad färg. Många vill ha s.k. fransk manikyr, vilket innebär att nageln på fingret är ljusrosa och toppen vit. Men jag vill ha mycket mera fantasi än så. ”Min” manikyrist är också tatuerare och konstnär och gör de mest färgstarka och konstfulla naglar åt en. Ovanpå färgen appliceras ännu mer gel, och så håller de i ungefär fem veckor utan att man behöver lacka eller annat. Jag tycker väldigt mycket om dem. Jag klär mig ganska enkelt, och känner att naglarna liksom blir som smycken. Men det kostar 70 € per månad att upprätthålla den finheten. Lackar jag naglarna själv måste jag lacka om dem minst en gång per vecka och däremellan eventuellt också fixa till dem lite, och det har jag inte riktigt haft energi till under de senaste åren. Att känna sig lite vardagsfin gör gott, så jag hoppas fortfarande att jag ska komma på något som jag kan sälja så att jag sparar in pengar på ett annat sätt än att slopa naglarna 😀

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *