Jag vet att jag har skrivit om det här tidigare också, men faktum kvarstår att det inte är lätt att lyssna på sin kropp, då den kommer med motstridiga budskap. Som idag.
Hjärnan: – Jee, idag vill jag gå på BODYCOMBAT, roligt! Unleash your power, let’s kick some ass… and all of that.
Höger knä: – Nä, vänta lite. Försök göra knäböj med utfall.
Hjärnan: – Ouch…
Höger knä: – Just det. Ner kommer du, men det gör ont då du ska upp igen. Nu har du utsatt mig för BODYPUMP på lördag, Zumba Fitness på söndag – och så instruerade du BP och ZF på måndag och utsatte mig för både och på samma dag. Jag behöver en vilodag.
Hjärnan: – Buhuu, men jag behöver en dag till med lite träningsendorfiner…
Ni ser? Allt det här är ju ”kroppen”. Det känns sådär som för Kalle Anka, då han har en ful liten anka med vampyrtänder och eldgaffel som sitter på ena axeln och viskar försåtliga saker i hans öra, och en söt liten anka med vingar och gloria på andra axeln som försöker avstyra dumheterna som fulankan hittar på.
Och jag vet inte vilken som är jävel och vilken som är ängel, hjärnan eller knät 🙂
Och så hann jag bara tänka ”nå, knät behöver väl en vilodag då… jag kan gå på BC i morgon” så såg jag att zumbainstruktörskollegan Martha har Zumba Fitness på Sandö ikväll kl 18 och hjärnan ba ”men zumba, det är inte lika ansträngande som BC, jag kan ju fara på zumba i stället”….
Du har så rätt, kroppen protesterar titt o tätt, men viljan finns, hm För mej bidde det inte, men vad gör det om hundra år 😀 Önskar dej o de dina en trevlig midsommar 😉