I går lyckades jag inte skrapa ihop 10 000 steg hur jag än försökte. Jag har en känsla av att det där armbandet inte heller mäter exakt varje steg… fast det vet man liksom inte, eftersom man måste trycka på det för att mängden steg ska synas. Ett minus till, alltså. Man måste också trycka för att se vad klockan är. Om jag hade fått bestämma hade klockan synts hela tiden, och så hade man fått ändra om man vill att det ska vara stegen som syns hela tiden, genom en enkel knapptryckning. Och då hade också armbandet fått funka med ett icke-laddningsbart batteri, som min gamla hederliga pulsklocka, som i tiderna var en 40-årspresent och som fortfarande funkar utmärkt (fast den räknar varken steg eller distans, bara puls och kcal-förbrukning). I dag var det dags att ladda armbandet. Enligt bruksanvisningen ska en laddning hålla ca en vecka. Kanske jag tryckte fram stegmängden för många gånger i går så att jag nötte onödigt mycket på batteriet 😀
På förmiddagen gick hundarna och jag över till den obebodda, västra sidan av holmen. Jag ville se om någon storm skulle synas till, och vinden var västlig. Men det var bara ”vanlig blåst”, inte storm då ännu.
Fast Hugo tyckte att det blåste lite onödigt mycket ändå. Han gillar att dricka havsvatten, och tyckte inte riktigt om att vågorna ”anföll”.
Jag konstaterade att det är säkrast att vi inte går dit om det börjar blåsa hårdare, vilket det gjorde… Det här vindfället är från någon tidigare höststorm något tidigare år.
Undrar vem som har gnagt/krafsat här? Inte vi i alla fall.
Vindstyrkan ökade, och vi sökte oss så småningom tillbaka.
Trädkramare 🙂
Ny dag och nya promenader, eller hur! Bara att sätta igång när jag druckit upp kaffet.
Vi fick låna en stegräknare (modell bättre) på jobbet häromåret och testade den två veckor genom att samla så många steg som möjligt i grupper om tre i en inbördes ”tävling”. Mätaren funkade bra, men upplevde ändå den som ett litet stressmoment.
Jag tror också att jag skulle kunna uppleva den som ett stressmoment i längden. Jag rör ju på mig rätt mycket också utan mätare, men brukar unna mig 1-2 vilodagar per vecka då jag i princip inte motionerar eller tränar alls. Nu ”funkar” ju inte det, om jag ska skramla ihop de där 10 000 stegen varje dag i 30 dagar 🙂 Puh. Men, det är en intressant erfarenhet att se hur det blir och vad som ger de där stegen. Folkhälsans Hälsostege är ju också en ”tävling” såtillvida att den egna föreningen (i mitt fall Folkhälsan i Kvevlax) får poäng när medlemmarna bokför sina steg, så där tillkommer ”jag kan ju inte svika”-känslan…