inlägg 47. Stolpskott och inga nya kläder

I september gick jag med i utmaningen ”inga nya kläder på ett år”. Var och en bestämmer givetvis hur strängt man håller på reglerna, men i princip går den alltså ut på att man använder det man har, alternativt köper begagnat eller byter kläder med varandra. Eftersom jag aldrig vare sig har varit särskilt klädintresserad eller haft särskilt mycket pengar, är det inga större problem för mig att vara med. Enligt reglerna finns det också undantag – underkläder och strumpor räknas inte. Vilket är tur, tänk om man skulle vara tvungen att gå omkring med ”nyypääror” på strumporna eller ha smutsiga underkläder för att man inte har orkat/hunnit/kommit sig för att tvätta de man har (fniss). Och så är det också tillåtet med tre undantag under året, om man så önskar eller behöver.

Jag har redan utnyttjat mina tre undantag. För mig känns det konstigt att också skor ska ingå i utmaningen – visst KAN man få tag på bra, närapå oanvända skor på loppis, men då ska man verkligen ha tur. Och om man har problem med fötterna som jag, och knappt hittar nya skor som funkar, blir det ännu knepigare. Mitt första undantag var alltså skor.

017172bf73f7a133bac0c0e8730f18382092b8e390

Inte kan jag ju behöva gå omkring och halka och bryta benen av mig när jag är ute med hunden.

Andra undantaget var ett par byxor. Ok, jag kanske skulle ha hittat ett par fungerande och passande byxor på loppis. Så det här kan väl anses vara mitt lyxundantag, då.

Som ni ser rockar jag sockorna i dag, för att visa mitt stöd och respekt för alla som är annorlunda. Vi är alla unika och ska så vara!

Jag tänkte att de här mörkblå byxorna skulle vara användbara året om, och i olika sammanhang.

Mitt tredje undantag är ett par gummistövlar. Skor igen. Men när man har tre hem  är det faktiskt opraktiskt att vara tvungen att jämt släpa omkring på gummistövlarna utifall att det skulle bli dåligt väder. Så jag köpte ett par gummistövlar att ha i Vasahemmet.

IMG_1073

Ett par garnnystan och en liten efterrätt råkade också slinka ner i köpkorgen.

Nu när sommarsäsongen närmar sig känns det faktiskt en smula frestande att köpa nånting nytt. Samtidigt känner jag hur totalt onödigt det skulle vara. Jag vill ju främst vara skärihemma under sommarhalvåret, och där använder jag kläder som jag sorterat bort ur Västerhankmohemma-garderoben. Fullständigt onödigt med något nytt för de få gånger jag ska till stan eller annars röra mig bland folk. Risken finns dessutom att jag gör förhastade inköp när jag är ute efter att Ha Något Nytt. Som i fjol. Jag ville ha Något Nytt och Rosa. Shoppinghatare som jag är, hade jag inte lust att besöka flera affärer än en. Jag köpte en tunika, som är ok, fast den inte är min stil egentligen. Och en knallrosa top, vilket jag ångrar – färgen är ok, men inte modellen. Suck. Och så den här. Stolpskottet. Inte är den väl ful, men den är såååå ”inte jag”. Rosa, javisst. Men också andra färger, och det blir liksom lite fel kombination för mig. Och blommor. Halledudanedå. Det passar inte riktigt in i min nitar och läder-image… Plus att den är så konstigt formad. Inte ladyfit, utan typ ballong. Men den är väldigt mjuk och behaglig. Det jag ville ha var en… vad heter det månne? Cardigan? Tunn kofta? Alltså inte en stickatröjo, utan en…. sjakett, liksom.

Se bara hur vid och konstig den är...
Se bara hur vid och konstig den är…
...och pajton sticker ut flera cm under, jag vet inte om det är snyggt...
…och pajton sticker ut flera cm under, jag vet inte om det är snyggt…
...kanske jag borde ha pajton innanför och dragkedjan öppen...
…kanske jag borde ha pajton innanför och dragkedjan öppen…

Eller så godkänner jag att den ÄR ett stolpskott som kanske passar bättre på nån annan och ger bort den. Men vad ska jag då ta på mig om jag fryser lite om armarna? 😉

0 reaktioner på ”inlägg 47. Stolpskott och inga nya kläder”

  1. Lite vid är den väl, men om du har den öppen så gör det ingenting. Så ser det bäst ut i alla fall. Men visst, in sjakett hade varit mera följsam :).

    1. Jep, hädanefter ska jag behärska mig ännu mer och inte köpa om jag inte är helt övertygad om att jag behöver eller vill ha plagget. Dottern meddelade att hon har sorterat ut ett och annat ur sin garderob, då brukar jag få ta det jag vill ha innan resten går till nån insamling, hoppas det finns en sjakett där. Men nån rosa sjakett lär jag inte få hoppas på 🙂

      Jag håller med om att det ser bättre ut om den blommiga vaddennukallas är öppen, jag får ha den så i fortsättningen så länge jag nu behåller den. Den är som sagt var väldigt mjuk och behaglig mot huden, jag har aldrig klarat av att ha t.ex. angoragarn eller annat som ser bedrägligt mjukt ut direkt på armarna, det pickas så.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *