wonneswellness

Nu har jag suttit en stund på stranden och njutit av kvällssolen och vågornas kluckande. När vi var till Playa del Inglés härförleden, tänkte jag på Pippi i Söderhavet, när hon sa ”Hör oceanens bränningar” till Tommy och Annika. För där lät vågorna helt annorlunda, så det uttrycket och att vågorna ”brusar” fick en ny […]

Jag vet inte om jag är eller någonsin har varit beroende av någonting. Inte så att jag skulle kunna sätta mig in i hur ett verkligt beroende känns, antar jag. Skillnaden mellan längtan, att vara smått sugen på någonting osv. och att vara beroende är antagligen både hårfin och mycket stor. Om man är beroende

Som vanligt ägnar jag en stund varje dag (eller flera stunder) åt att lyssna på ljudböcker och sticka. För närvarande håller jag på att beta av Ingrid Hedströms böcker om undersökningsdomare Martine Poirot. Händelserna utspelar sig i Belgien under 1990-talet. Och som vanligt väcker böckerna många tankar. I en av böckerna rymmer en person flera

Nu har jag ”fuskat” så mycket med min blogg100-föresats att jag inte ens vet hur mångte dagen det ”borde” vara i dag. Äh, jag kör på tills det är 100 och så tar det den tid det tar, int tar vi he så hårt 🙂 I dag är det i alla fall den första juni,

I fredags var jag på ett mycket intressant seminarium: ”Delaktighet skapar välfärd”. Det handlade rätt mycket om socialpolitik, och om exempel från Storbritannien på hur det som benämns ”reformer” tyvärr kan bli försämringar, i synnerhet för dem som redan har det sämst ställt. Risken finns att det går och har gått på liknande sätt här.

Torsdagen var minsann innehållsrik. Att jag kunde ro iland en sån dag är ett tecken så gott som något på att jag börjar må bättre. Men också en rejäl varningssignal om att jag faktiskt måste kunna bromsa. Men det är skönt att ha den överstökad. Risken med att gå på möten som t.ex. det där

Talet 81 får mig alltid att tänka på år 1981, året då jag blev student. Jag antar att det var ett betydelsefullt år på så många sätt. Ibland säger man att ”livet börjar vid 40” eller vid någon annan ålder. Eller, som en bekant mera krasst uttryckte sig ”livet börjar då barnen flyttat hemifrån och

Egentligen är det här dagens suck, inte onsdagens, fastän det är ”förra onsdagen” som borde ha varit dagen för inlägg nr 80. Jag har länge tänkt att jag skulle försöka komma mig för att ta reda på hur man byter profilbild här på bloggen. Jag hade lyckligen glömt hur man gör med den där gravataren.

Det där med ”för att jag är värd det” var visst nån slogan för ett märke med hårvårdsprodukter för flera år sen. Men visst finns det tillfällen då man kan tycka att man är värd att få unna sig ett och annat. I tisdags hade jag min sista undervisning i klass för detta läsår. Då

I måndags fick jag en present av några studerande. Det hör inte till vanligheterna, och jag förväntar mig inte att få presenter – jag gör ju bara mitt jobb. Men visst blir jag glad om någon tänkt extra mycket på mig och visar det med en present eller ett kort, oavsett vem det är. Jag