Wonnes adventskalender lucka 9 – svagheter

Alla har vi våra svagheter. Vissa svagheter är svårare att hantera än andra. Nu tänker jag inte främst på fysiska svagheter som t.ex. att man lätt får ont i korsryggen eller liknande, utan sånt som man inte precis behöver, men ändå vill ha eller göra.

Behöver och behöver, förresten, det är väldigt svårt att dra gränsen för vad som är ett Verkligt Behov.

Och vad är förresten en svaghet, en sån där svaghet som jag tänkte på? Är jag svag för choklad, och är det en svaghet hos mig att jag gillar choklad?

Vad är en svaghet och vad är en last? Kanske det är först om man äter omåttligt med choklad som chokladen blir en last?

Hursomhelst, jag kom att tänka på det här för att jag är svag för väskor och skulle kunna ha hur många som helst. Men det är en svaghet jag får motstå. Ibland, som idag, får jag nöja mig med att njuta av att titta på vackra väskor 🙂

15384552_10154747307898058_4234892281035785825_o
Egentligen var det ju tur att jag inte skulle ha nån väska, för hur skulle jag kunna välja? Rosa eller blå? Stor eller medelstor? Förmodligen hade det blivit den stora rosa <3

Wonnes adventskalender lucka 8 – välbefinnande

”Hälsa är friskhet, sundhet och välbefinnande”, var en av de definitioner på hälsa som jag fick lära mig under min grundutbildning, som gav mig barnmorskelegitimation och så småningom också sjukskötarlegitimation. Alla delar av hälsan är viktiga, men inom Wonnes wellness satsar jag kanske framför allt på kundernas välbefinnande. Enkelt sett är välbefinnande känslan av att må bra, den subjektiva delen av hälsan. Människan kan ha välbefinnande trots att hon har t.ex. en kronisk sjukdom, och människan kan också känna att hon inte alls mår bra trots att hon inte har någon ”objektiv” diagnos. Det sistnämnda är väldigt jobbigt. Att känna att allt inte står rätt till, även om det borde stå rätt till.

Ibland kan det vara så att människan har någon form av sjukdom eller ”påvisbar” ohälsa, att den bara är oupptäckt. Då kan det kännas som en befrielse att få veta vad det är för fel på en, så att man har något att förhålla sig till. Då är det också lättare att ta itu med sitt liv.

Diagnosen kan förstås också bli förlamande, i alla fall till en början. I synnerhet om sjukdomen är livshotande, långvarig eller långsamt framskridande.

Men det finns alltid möjligheter att höja välbefinnandet. Att hitta något som känns bra. Att trösta och lindra sig själv eller andra, också när situationen inte går att ”bota” eller avlägsna.

Vad får dig att må bra, riktigt bra? Gör det!

Ofta är det också det lilla som är viktigast, det lilla du gör i vardagen för ditt välbefinnande – det behöver varken vara dyrt eller krångligt för att göra ditt liv lite ljusare och lättare <3

img_2396
Ett husdjur kan ofta öka välbefinnandet <3

Wonnes adventskalender lucka 7 – vem är det som ställer krav?

Det talas mycket om hur stressade folk blir nuförtiden av att se lyckliga och vackra bilder i sociala medier. Att det är sååååå jobbigt att se hur andra bakar pepparkakor och har det mysigt.

Ursäkta en grinig medelålders tant, men sen när blev vackra bilder och andras lycka ett krav?

Det här är något som jag inte alls hänger med i. Och tur är väl det. Om andra har det vackert och mysigt, kan jag väl glädjas med dem, i synnerhet om det är mina vänner.

Långt värre är det, enligt mig, om man ställer krav på varandra. Om man klagar på hur det ser ut när man kommer på besök. Om man ylar över att ens vuxna barn inte har tagit upp potatisen än, att svärdottern inte steker plättar varje morgon till sin make (det gjorde ju alltid mamma), att brorsbarnen är ouppfostrade eller att grannen tog fram sin elektriska ljusstake och satte den i fönstret redan 15.11 i stället för att vänta till lillajul.

Är det så att de som stressas av andras pepparkaksbak i sociala medier inte har nån i sin närhet som gnäller på vad de gör och hur det ser ut i deras hem? Eller har de det, och tycker att sociala medier blir droppen som får bägaren att rinna över? (Sluta för all del att följa sociala medier i så fall, hur svårt kan det vara?)

Och det är helt klart att också den som lägger upp sin vackra pepparkaksbild har sina svåra stunder. Något annat vore orimligt. Jag förstår inte ens att någon kan nudda vid en sån tanke.

Sådär, nu har jag gnällt färdigt för idag 🙂  Sensmoral: ställ inte onödiga krav på dig själv, och vad du än gör, ställ inte onödiga krav på dina vänner och släktingar!

Wonnes julkalender lucka 6 – inflammation eller infektion?

Jag läste en del om antiinflammatorisk kost idag, och kom på att jag skulle kunna skriva några rader om skillnaden mellan infektion och inflammation. Själv lärde jag mig den skillnaden när jag gick min vårdutbildning.

Infektion är alltid förorsakad av någon sjukdomsalstrare, t.ex. bakterier eller virus. Kroppen kan övervinna infektioner genom sitt eget försvar, men ibland behöver den mediciner för att hjälpa kroppen på traven. Annat man kan göra för att bekämpa infektioner är de klassiska vila, värme och vätska.

Att äta antiinflammatorisk kost handlar alltså inte om att bli av med bakterier. Vi ska ha bakterier i kroppen, nyttiga bakterier, en s.k. bakterieflora som är i balans. När den är i balans, har vi också bättre motståndskraft mot infektioner. Inflammation är ett tillstånd som har smärta, svullnad, rodnad och värme som symtom. Och om den här inflammationen är invärtes, ser man inte rodnaden och ofta inte svullnaden heller. Inflammationen innebär alltså enkelt sett att det finns någon form av irritation och obalans på något ställe i kroppen. T.ex. ledinflammationer är ofta ”rena”, vilket innebär att leden inte är invaderad av bakterier, den är bara överbelastad och irriterad och protesterar.

Antiinflammatoriska läkemedel kan lindra, men de har också biverkningar, och ska användas med förstånd. Sköt om dig på andra sätt i stället, och använd t.ex. värkmedicin endast tillfälligt eller som en kort kur, om du fått en sådan rekommenderad av läkare eller sjukskötare!

Och kom ihåg att antibiotika inte hjälper mot virus.

Sköt om dig i dessa förkylningstider, ät bra mat, undvik socker, drick tillräckligt – och vila, njut av årstiden och alla vackra ljus! <3

Wonnes adventskalender lucka 5 – det viktigaste du gjort i år

Vad är det viktigaste du gjort under 2016? Eller kanske de tre viktigaste sakerna? Det finns säkert långt fler bra och viktiga saker du gjort, men ibland kan det vara bra att tänka till och inse att du faktiskt har gjort skillnad. Det är inte bara den som reser till andra sidan jordklotet som volontär som gör skillnad.

Du har gjort någonting viktigt

  • för samhället eller för världen
  • för din familj eller för dina vänner
  • för dig själv

Vad var det?

Det första kan vara något som bidrar till en bättre miljö, eller som kan lindra andras lidande på olika sätt. Kanske du har använt en tygkasse när du handlat mat, i stället för att ta en plastpåse? Åtminstone någon gång under året? Kanske du har gett en slant till Röda Korset eller Unicef? Kanske du åtminstone har skänkt andra lite omtanke i tanken?

Ibland sägs det att det inte är tanken som räknas, utan handlingen. Det kan vara bra att tänka så, men det kan också bli en fälla. Det finns saker som vi faktiskt har svårt att rent konkret åtgärda. Det innebär inte att positiva, goda tankar skulle vara bortkastade. Likgiltighet är värre än att tänka gott. Samtidigt behöver vi också ett visst mått av ”likgiltighet” för att må bra. Man mår inte bra av att låta allt elände i världen gå sig till sinnes. Välj det du tycker att du kan bidra med, om än ditt strå till stacken skulle vara så litet att det känns obetydligt!

Det andra, att göra något för sin familj eller för sina vänner, tror jag är lättast att komma på. Förutsatt att man har familj och vänner. Det lär finnas väldigt ensamma människor också.

Men också här gäller det att hitta sina gränser. Inte göra varandra björntjänster. Inte låta sig utnyttjas och manipuleras. Det är inte alltid lätt.

Det tredje, att göra saker för sig själv är viktigt. Ibland påstås det att människor nuförtiden är så själviska. Säkert finns det tillfällen då både den ena och den andra tänker för mycket på sig själv. Men jag tror faktiskt att det är minst lika vanligt att man inte tänker på sig själv, och vad man mår bäst av i längden.

Så, vad gjorde du som var viktigt?

img_2447
Att köpa en röd julfesttop på loppis är väl bra både för miljön och för mig själv? Knappast det viktigaste jag gjort under året, men ändå 🙂

Wonnes adventskalender lucka 4 – julstök

Låt inte rubriken förleda dig att tro att jag menar att man måste stöka extra till jul. Tvärtom. Jag håller fortsättningsvis före att det enda man måste är att dö. En dag ska vi alla dö. Alla andra dagar ska vi det inte.

Det kan kännas som att man måste också annat. Ta hand om sin avkomma, betala skatt osv. Och det är klart att man typ ”ska” ta hand om sina barn, betala skatt, äta osv. Men man måste inte. Däremot får det konsekvenser om man låter bli att ta hand om sina barn, inte betalar skatt, inte äter, inte går till jobbet om man har ett sånt osv.

För att få sitt liv i balans bör man alltså väga tänkbara konsekvenser mot varandra. Vad är viktigast?

Varför ”ska” du städa och baka till jul”?

  • För att du tycker att det är roligt.
  • För att det är bra att ha en deadline för städning, annars kommer du dig inte för.
  • För att det är skönt att få slappa fram till februari, minst, sen, när du vet att du har grundstädat huset och frysen full med bröd.

Om inget av ovanstående låter som något du kan hålla med om, måste du inte städa och baka till jul. Du. Måste. Inte.

Varför ska du låta bli att städa och baka till jul?

  • För att du prioriterar annat här i livet.
  • För att du städar när andan faller på, och du tycker att det behövs, oavsett årstid eller datum.
  • För att t.ex. otvättade fönster inte är hälsovådliga.
  • För att du eller din familj inte tycker om kakor och andra bakverk.
  • För att det finns nån annan som städar och bakar, och du kan ägna dig åt annat som du är mer intresserad av och bra på.

Et cetera, et cetera.

Kom ihåg att du INTE MÅSTE <3

 

 

Wonnes wellness lucka 3 – min bok

I lucka tre gör jag något så marknadsföringsmässigt som en puff för min roman, som borde komma ut vecka 50. Boken handlar om en nybliven änka som heter Margaretha, en 20-årig flicka med rosa hår och en hund som heter Ufo.

Dessutom handlar den om en hel del till. Om Livet, om glädje, sorg och att hantera förändringar i tillvaron.

I häftad version kostar boken 20 €, i epub-version 15 €. Är du riktigt nyfiken på den kan du gärna höra av dig med en förhandsbeställning 🙂

Edit: jag kan självklart posta boken, så att du har möjlighet att köpa den var du än bor. I så fall tillkommer kostnader för porto och kuvert.

15322398_10154373594208089_2109587432_o

Wonnes adventskalender lucka 2 – hitta det som känns bra

Om du är intresserad av yoga kan jag varmt rekommendera Yoga with Adriene som stöd för hemmaträning. Adriene bjuder på många olika videor med yogapass om 5-45 minuter. Det är bara att välja vad som passar dig just i dag. Det fina med Adrienes yoga är också att hon har en så avslappnad inställning till det mesta. Det handlar inte om prestation eller om att vara extremt vig och klara av svåra positioner, utan om att ”find what feels good”. Att hitta det som känns bra för just dig, det vill jag också gärna göra <3 inte bara när det gäller träning, utan också när det gäller balans i livet

Wonnes adventskalender lucka 1

Varför göra det enkelt, när man kan göra det invecklat? Skämt åsido, jag gillar ju att skriva, även om jag inte skrivit så flitigt i den här bloggen än. Jag beslöt mig alltså för att försöka köra två bloggjulkalendrar i år. Den ena i min privata blogg, Vonnes välsignelser och vedermödor, och den andra här. Min privata adventskalender är inspirerad av Svenska kyrkans alternativa julkalender och handlar om något som kan liknas vid en god gärning om dagen fram till jul. Att göra andra gott är bra också för dig själv. Och för hela samhället, eller åtminstone för den mänskliga gemenskap där du befinner dig.

Det är få som kan förhålla sig helt neutralt till det som har med julen och väntan på julen att göra. De flesta känner antingen en viss stress, en viss glädje och förväntan eller en blandning av alltsammans. Stress i någon mån kan vara bra. Att känna en positiv press på att få något gjort, något som man verkligen vill göra. Negativ stress, när det roliga och/eller det tråkiga bara blir för mycket, är däremot inte bra. Det går inte att undvika stress helt och hållet, men oftast finns det något man kan göra för att minska den onödiga stressen. (Vad som är ”onödigt” är en definitionsfråga, något som var och en får ta ställning till själv.)

Enklast är det att ta sig själv som exempel, trots att det kan verka en smula egocentriskt. Oftast är det ju ändå så att man känner sig själv bäst. Nu stressar jag inte för att det ska bli jul. Jag tycker om julen. Jag ser inte ”julen” som ”julafton”, utan egentligen som hela den fina tiden från och med advent fram till tjugondag Knut. För någon känns kanske den tanken jobbig, och jag har både läst och hört att det finns de som tröttnar på julståhej och julpynt och tycker att sådant pågår alltför länge. Jag tröttnar inte på ljus och pynt, jag tycker tvärtom att sådant behövs för att pigga upp den här mörka årstiden. Hursomhelst, att se julen i ett längre perspektiv har åtminstone hjälpt mig att inte stressa.

  • Julafton kunde stressa mig tidigare. Om vikten läggs vid att det är Synnerligen Viktigt att ”alla” (vem det nu är) ska vara tillsammans just den 24.12 är det bäddat för ett potentiellt problem. I synnerhet om ditt ”alla” är många personer. Min mormor ville att ”alla” skulle samlas hos henne på julafton, och svärföräldrarna ville också träffa ”alla” på julafton och ville att vi skulle vara hos dem. Själv hade jag gärna önskat att få välja vilken typ av julafton jag ville fira med min familj. Vem är ”själv” i det här sammanhanget? Det är inte lätt att förena allas önskningar. Sista julafton som vi har firat utanför kärnfamiljen (eller senaste, ska vi väl säga) var året då äldste sonen var 6 månader, han är född 21.6. På den tiden hade vi kor, och skulle också hinna sköta dem, oavsett datum. Vi flängde som skållade råttor mellan mommos och svärföräldrarnas och fähuset (jag tror ändå att vi skippade julkyrkan), och den julnatten sov vår bebis uruselt, han som annars sov tryggt och utmärkt. Så jag satte ner foten. Julafton firas hädanefter i vårt eget hem, därmed basta. Det finns andra (helg)dagar då man kan träffa övriga släktingar och fira jul med dem. Mitt beslut resulterade i vissa besvikna miner, men det var absolut rätt för oss, och rätt för mig.
  • Så, om du är förälder, syskon, mor- eller farförälder osv., du har givetvis rätt att önska att dina barn, syskon och barnbarn ska vara hos dig och fira jul. Men du får också acceptera att de väljer vad de vill och orkar göra. Och att de kanske hellre vill att du kommer till dem på julafton, eller att ni träffas en annan dag. Det går faktiskt utmärkt, om ni ställer in er på det. Förväntningar kan justeras. Lägg inte onödiga bördor på varandra. Julen är gemenskapens högtid, ja, men det ska inte vara en påtvingad, uppoffrande, i värsta fall martyraktig gemenskap.
  • Tänk också på det omvända: kräv inte att ni ska få fira julafton t.ex. hos mormor, för att ni ”alltid” har gjort så, om mormor inte orkar eller vill bjuda hem alla till sig. Kanske mormor hellre vill komma hem till er? Eller att ni turas om? Eller att ni hjälps åt med maten? Eller så vill mormor faktiskt på riktigt fira julafton ensam eller på tu man hand med morfar osv. Våga diskutera, våga ta emot besvikelser utan att börja slå varandra i skallen med förväntningar, klappar och julskinka <3

Fridfull advent! Om det är något med julförberedelser och julfirande som Verkligen Stör Dig – fundera på varför, och vad du kan göra åt det för att må bättre i juletider. Skriv gärna en kommentar eller ett mail till mig om du behöver stöd i ditt funderande och i dina val <3

img_1731

att utsätta sig

Det finns tillfällen då jag frågar mig: varför utsätter jag mig för det här? Jag antar att det är så för de flesta människor.

Ja, varför gör vi det? Utsätter oss för det som inte känns bra?

  1. För att vi vet att det ändå kommer att kännas bra efteråt, och att det var det rätta att göra trots att det var jobbigt
  2. För att alternativet att låta bli att utsätta sig känns ännu sämre
  3. För att vi tror att vi måste
  4. För att nån annan har sagt att vi ska
  5. För att alla andra utsätter sig för detta
  6. Annat, vad?

I dag befinner jag mig mellan punkt 1 och punkt 2. Så jag vet att jag kommer att utsätta mig.

Punkt 1 och 2 är kanske oftast rättfärdigande. Det är liksom värt besväret. Ibland hoppas jag också på att jag ska sluta tycka att just det här utsättandet är jobbigt. Så kan det också gå. Sen finns det saker som jag har hur svårt som helst att vänja mig vid, fastän jag tvingar mig att utsätta mig för dem.

Men, det finns också sådant som jag har insett att jag inte behöver utsätta mig för. Saker jag kan säga nej till, för att de helt enkelt inte är värt det illamående de för med sig. Den rätten bör vi alla kunna unna oss själva.

I dag ska jag. Utsätta mig.